Riksbankschefen: Tröskeln för ränteändring har höjts
Tröskeln för att ändra räntan är lite högre än tidigare.
Det sade riksbankschef Erik Thedéen vid det penningpolitiska mötet den 4 november, enligt protokollet från mötet. Vid mötet lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent.
Räntebanan från september står sig väl och ny information har bekräftat bilden av inflations- och konjunkturutvecklingen, även om tillväxtutsikterna ser lite starkare ut.
En styrränta på 1,75 procent innebär att penningpolitiken ger stöd åt återhämtningen och nästa år bidrar finanspolitiken med ytterligare stimulanser.
”Jag ser således inte något skäl att ändra styrräntan, varken uppåt eller nedåt, under en tid framöver. Dessutom menar jag att den avvägning vi gjort ger viss trygghet i våra prognoser och vår penningpolitiska plan; min tröskel för en ändrad styrränta i närtid, såsom det uttrycks i räntebanan, är något högre nu än den var tidigare”, sade han.
”Riskscenarier såväl på upp- som nedsidan”
Penningpolitiken körs dock inte på autopilot; de ska som alltid vara beredda att anpassa penningpolitiken om det sker förändringar i riskbilden.
Det finns riskscenarier såväl på upp- som nedsidan.
Trots positiva signaler om konjunkturen är det tänkbart att efterfrågan under kommande kvartal blir oväntat låg. Man kan föreställa sig flera scenarier där omvärldsrisker materialiseras och medför att tillväxten i svensk export blir svagare än vad vi och andra prognosmakare antagit.
Till det ska läggas att de svenska hushållen hittills varit försiktiga i sin konsumtion, något som drivit upp sparkvoten och nu skapar fortsatt osäkerhet om styrkan i den inhemska efterfrågan.
Dessutom skulle en fortsatt svag ekonomisk utveckling göra att arbetslösheten förblir förhöjd, något som, i ett läge med låg inflation, skulle kunna motivera en något lättare penningpolitik.
”I ljuset av ett sådant scenario kan man möjligen fundera på om inte dagens höga arbetslöshet, i kombination med en inflation som är på väg ner mot målet och möjligen hamnar därunder, redan idag motiverar en lägre styrränta”, sade han.
Risk för stigande inflation vid nya störningar
Ett annat scenario finns med stigande inflation. De senaste åren har vi flera gånger sett exempel på betydande störningar på ekonomins utbudssida, som under coronapandemin och i samband med Rysslands invasion av Ukraina. De har drivit upp priserna på olika råvaror men också påverkat företagens komplexa leveranskedjor, ofta med högre kostnadstryck som följd.
En risk är att kvardröjande effekter av dessa störningar kan ha bidragit till att hålla uppe inflationen även på senare tid. Om vi skulle drabbas av nya störningar finns en risk att ekonomin idag, via inflationsförväntningar och företagens prissättningsbeteende, är mer känslig än tidigare för sådana utbudsproblem och att genomslaget på inflationen därför blir större.
”Om inflationen, som i detta scenario, skulle ligga kvar på en förhöjd nivå och utsikterna dessutom försämras på grund av fortsatta störningar till ekonomins utbudssida, kan det komma att motivera en högre styrränta”, sade han.