Robotskatt och omfördelning – så vill Sam Altman att AI regleras

OpenAI-grundaren Sam Altman ser behov av ett nytt samhällskontrakt till följd av AI-utvecklingen.
Nu publicerar han en detaljerad plan för nya skatter och regleringar, enligt Axios.

Man i kostym talar vid mikrofon framför amerikansk flagga
OpenAI-grundaren Sam Altman. Foto: AP / TT Nyhetsbyrån
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

Under rubriken ”Industripolitik för den intelligenta eran” publicerade Sam Altman och OpenAI på måndagen en omfattande plan för hur samhällen bör hantera AI-teknikens intåg i allt fler delar av ekonomin.

I en intervju med Axios säger Sam Altman att AI-driven ”superintelligens” är så nära förestående och omvälvande att reformer med samma storskalighet som i spåren av den stora depressionen på 1920-talet och USA:s New Deal under 1930-talet är nödvändiga.

– Vi vill skapa diskussion kring de här sakerna. Vissa kommer vara bra. Vissa kommer vara dåliga. Men vi känner att det är brådskande, säger Altman till Axios.

Investeringsfond och robotskatt

Till förslagen från OpenAI-grundaren – som ser cyberattacker och biologiska attacker som de mest kritiska AI-hoten i närtid – hör bland annat följande:

  • En statlig investeringsfond: Ett upplägg som likt Norges oljefond som ger amerikanska medborgare en direkt andel i den ekonomisk tillväxt som AI lägger grund för och som av Axios beskrivs som det mest radikala förslaget från OpenAI.

  • ”Robotskatter”: Sam Altman ser det som rimligt ett pris på automatiserat arbete och skiftar skatteunderlaget bort från mänskligt lönearbete till kapitalvinster och bolagsintäkter då AI kan komma att urholka de löneintäkter som finansierar amerikanska pensions-, välfärds- och sjukvårdsprogram.

  • Fyra dagars arbetsvecka: Ekonomiska incitament för att genomföra försök med full lön för 32 i stället för 40 timmars arbetsvecka – där den tid som sparas med AI-driven effektivitet i praktiken ges tillbaka till medarbetarna – föreslås.

  • Riskreglering: OpenAI är av uppfattningen att scenarion kan uppstå där bland annat farliga AI-system blir svåra att oskadliggöra om de är autonoma och har förmåga att utvidgas eller bli fler utan mänsklig inblandning. För att begränsa riskerna föreslås samarbete mellan privata aktörer och statliga myndigheter.

  • Automatiska ekonomiska skyddsmekanismer: I OpenAI:s plan föreslås förbestämda åtgärder utifrån ekonomiska data som rör bland annat sysselsättning och hushållsinkomster med möjligheten att verkställa stödåtgärder som löneförsäkringar och ekonomiska bidrag i tider av ekonomisk turbulens och storskaligt sjunkande köpkraft för amerikanska hushåll.

  • ”Rätt till AI”: I OpenAI:s ramverk beskrivs tillgång till AI som jämförbart med läskunnighet, tillgång till el och internet och att kostnaderna bör vara tillräckligt låga för att ”arbetare, småföretagare, skolor, bibliotek och eftersatta områden” ska kunna dra nytta av AI.

Hajp eller högst relevant?

Axios beskriver OpenAI:s plan som ”lika delar bolagsstrategi och politiskt styrdokument” och att bolaget – med omkring 900 miljoner användare av AI-produkten ChatGPT varje vecka – försöker positionera sig som en ansvarsfull aktör inom AI.

Sedan OpenAI lanserade ChatGPT i november 2022 har meningarna gått isär om i vilken utsträckning förutsägelser om tekniska framsteg för AI utgör ett sätt att hajpa bolagens egna verksamheter eller faktiskt är på väg att omforma samhället i grunden.

”Oavsett om du tror på altruismen eller ser strategin (i OpenAI:s nya förslag) är medgivandet (från Sam Altman) i sig historiskt – och förtjänt av djup reflektion”, skriver Axios.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel