Så blev Göteborg en viktig industristad

Göteborg började ta stora kliv från viktig fästningsstad till ekonomiskt viktigt center i slutet av 1800-talet. Dels för att man rev de vallar och befästningar som länge dominerat staden, dels för att lokala köpmän satsade på att bygga järnväg.

EFN:s reporter Anders Frick intervjuar i första avsnittet journalisten och författaren Kristian Wedel, som berättar om hur landets andra stad förvandlas till en industriell och senare postindustriell storstad.

Han förklarar att fästningsstaden Göteborg i många år var splittrad mellan en jättestor utfattig soldabefolkning och en stenrik grosshandlarelit där familjer som Dickson dominerade. Men stadens styrande genomförde två avgörande projekt som satte fart på den ekonomiska utvecklingen.

– Det var en glödhet konflikt i Göteborg på 1860- och -70-talen. Om staden skulle fortsätta att expandera så behövde man mycket järnväg. Man var inte nöjd med hur riksdagen i Stockholm arbetade i den här frågan, säger Kristian Wedel, som har skrivit ett 20-tal böcker om Göteborg och är känd kåsör på Göteborgs-Posten.

– Man hade inte tid att vänta på att riksdagen skulle finansiera det man tyckte var alldeles nödvändigt, nämligen en extra stambana från Göteborg upp mot Falun och upplandet. I stället finansierade man den här järnvägen med egna medel, säger han.

Kristian Wedel beskriver projektet som ett enormt åtagande av köpmännen i Göteborg. De startade en ny offensiv affärsbank, Göteborgs handelskompani, vars främsta, i princip enda uppgift var att finansiera järnvägen. Det blev väldiga kostnader för all infrastruktur som krävdes – och det hela slutade med en stor konkurs 1879.

– Järnvägen fanns kvar efter kraschen och tack vare de göteborgska köpmännens framsynthet kunde staden fortsätta att expandera. Mycket tack vare järnvägen var Göteborgs redo att bli en storstad när tredje vågen av industrialisering kom i början av 1900-talet med bland andra Götaverken, Gamlestadens fabriker och SKF, säger han.

Han jämför kraschen med IT-kraschen 2000 efter vilken de digitala infrastrukturerna fortsatte att existera.

I programmet vandrar han runt i stadens centrala delar och berättar också om ett annat stort projekt som bidrog till stadens expansion.

– Den mest omvälvande förändringen i Göteborgs historia var den så kallade vallraseringen. Staden hade byggts som en fästning. Murar, vallar och vallgravar tog större plats än resten av staden, enorma ytor som alla ligger i dagens centrala Göteborg, säger Kristian Wedel.

– Det var en gördel av befästningar som till slut blev som en tvångströja för Göteborg. Det tog ett par decennier att riva i slutet av 1800-talet, säger han.