Så fixade Alexander Karim drömrollen hos Ridley Scott
En novemberruskig kväll kan en bekvämt sjunka ner i biosätet och föras tillbaka 1 800 år i tiden. Mitt i romarriket, bland marmorbyggnader och muskelberg till gladiatorer finner vi huvudkaraktären Lucius, spelad av Paul Mescal, i uppföljaren till en av 2000-talets mest älskade filmer: Gladiator.
Och Gladiator II är precis så som man vill ha den – eller för att citera svensken Alexander Karim som spelar rollen som Ravi i filmen:
– Det är den naturliga förlängningen av vad som skulle ha hänt om man hade tittat vidare efter ettan.
Precis utflugen ur Julliards kurriculum Los Angeles Theatre Academy såg Alexander den första Gladiator-filmen när den kom ut år 2000 och blev tagen av filmens känsla. Igenkänningen var hög, från att ha varit den stora generalen med framgångar på skolan där han fått spela de stora rollerna som Hamlet, Richard den III och Otello, till att ha romarrikets imperium, tillika filmbranschen, emot sig.
– Man förstår inte hur stor världen är utanför skolans trygghet eller hur svårt det är att slå sig fram i den här branschen. Så man har ju verkligen sitt eget romarrike att besegra. Det var precis den känslan av att man slåss mot någonting övermänskligt, berättar Alexander.
Han tror att det är därför så många ungdomar som går igenom den fasen i tjugoårsåldern kan relatera till den första filmen.
– Alla har precis kommit ut i en verklighet som de inte förstår sig på riktigt och ska försöka besegra det.
ALEXANDER KARIM
Född: 26 maj 1976
Familj: Hustrun Malin, dottern Alba och sönerna Elias och Louie
Bor: Stockholm
Aktuell med: Som före detta gladiatorn Ravi i storfilmen "Gladiator II"
När bubblan sprack
Alexander Karim har tidigare bland annat haft huvudrollen i Advokaten och en återkommande karaktär i Johan Falk, men har också gjort ett flertal uppföljare till olika filmer. Trenden med “fortsättningen” har etsat sig fast i filmindustrin, där Gladiator II är en av flera efterlängtade uppföljare. För ett par år sedan kom Top Gun: Maverick och Avatar the Way of Water, och framöver kan publiken förvänta sig uppföljare till succéer som Toy Story och The Devil Wears Prada.
– Jag tror att det har blivit mer, det har det absolut. I takt med att beslutsprocessen blev hårdare under pandemin. Innan dess tog man risker på nya grejer som man inte hade sett förut, men sen sprack den bubblan.
Att det har blivit svårare att pitcha projekt idag skiljer sig mycket från hur det var innan pandemin, vittnar Alexander om, som både skriver och driver produktionsbolaget Bad Flamingo. Han säger att det är lättare att pitcha idéer som är något lika filmer eller serier som varit resultatrika, men också projekt som har enkla riktmärken, exempelvis en bok, en remake eller en uppföljare. Om den första filmen blev framgångsrik så är uppföljaren ett säkert kort, menar Alexander. Då har man redan tjänat in en del av publiken.
– Sen hoppas man kunna göra en bra film så att nya människor tillkommer också. Men en del av slaget är vunnet på en uppföljare. Sen är det ju alltid svårt att göra en uppföljare, resonerar han.
Utmaningen med uppföljningarna
Svårigheten är att börja peta i världar som publiken redan har introducerats för, och älskar. De första idéerna är redan gjorda, publiken har redan sett dem. Då måste man både in- och utveckla historien, enligt Alexander.
– Så att den blir allt det där som publiken känner till, fast så mycket mer. Det är det som är utmaningen.
Det är ringarna på vattnet och fjärilseffekten som har vuxit ur berättelsen i den första filmen.
Som exempel säger han att Gladiator II lika gärna hade kunnat följa en helt ny karaktär som inte stod i relation till någon av rollfigurerna i den första filmen. Det skulle dock kräva en utstuderad poäng med att berätta den storyn.
– Jag älskar att det är den naturliga progressionen av historien och att den gör det på ett organiskt sätt där man förstår allting. Det är ringarna på vattnet och fjärilseffekten som har vuxit ur berättelsen i den första filmen.
Kämpar för familjen
Från att vara ett fan till att medverka i uppföljaren Gladiator II i vilken Alexander spelar den före detta gladiatorn Ravi, som lagt ner svärdet för att hela gladiatorerna. Istället för att kämpa mot eller för imperiet, kämpar Ravi för sin familj, vilket Alexander kunde relatera till.
– Det slog an i mig. När Ravi säger “what we do in life echoes in eternity” pratar han inte om pengar, makt eller statyer, utan det handlar om familjen som lever vidare i generationer. Det var en viktig punkt för mig, säger Alexander.
När han pratar om sin karaktär låter det nästan som att han pratar om en riktigt god vän – passande eftersom det är vad Ravi blir för huvudpersonen Lucius, spelad av Paul Mescal. Lucius kommer till Rom och har förlorat alla. Likt Ravi kämpar han inte för makt, pengar eller berömmelse, istället kämpar han för ett sammanhang.
– Han hittar ju en vän i en person, vars hela jobb är att laga trasiga soldater. Ravi lappar inte bara igen hans arm, han lappar även ihop Lucius själ.
Trots att Ravi är en väldigt vänlig karaktär, var han tidigare en gladiator, vilket behövde skina igenom i filmen. När Alexanders agent ringde honom och bad om ett self-tape – det vill säga en inspelad provtagning – där Alexander såg farlig ut fick han leta länge i mappen med olika tagningar.
Allt jag visste var att Ridley Scott höll på att casta för något, men jag tänkte inte mer på det utan skickade bara olika provtagningar till min agent.
– Allt jag visste var att Ridley Scott höll på att casta för något, men jag tänkte inte mer på det utan skickade bara olika provtagningar till min agent. Sen dök hon upp en dag och sa att hon hade fixat en audition för Gladiator II, berättar Alexander och fortsätter:
– Tre dagar efter auditionen hade jag fått rollen.
Stirrade på Denzel Washingtons lilltå
Förutom Alexander Karim och Paul Mescal hittar man Pedro Pascal, Joseph Quinn och Connie Nielsen i rollistan. Men för Alexander var det ett namn som var lite extra speciellt, nämligen hans stora idol Denzel Washington. Men nervös inför mötet var Alexander inte.
– Nej inte nervös, men däremot var det ett himla hulabado när han kom på set.
Alexander beskriver hur det var som att president Obama var på väg: man föste ut statisterna och walkie talkie-linjerna gick heta.
– Det är liksom en hel grej och sen kommer han in i rummet. Då står Denzel Washington där. I sandaler. Och man bara fan, där är Denzel Washingtons lilltå. Skumt att jag står och stirrar på den, säger Alexander roat och skrattar.
Blev han liksom oerhört mänsklig?
– Ja, det blev han ju.
I en scen fick Alexander studera sin idol på nära håll – bara en och en halv meter från Washington själv under tre tagningar. Han beskriver det som en ordentlig skådespelarlektion, där han lärde sig mer under tagningarna än han “gjort de senaste tio åren.” Magin som Denzel Washington bidrar med på set är Alexander fortfarande tagen av, det märks.
Han ger ett smörgåsbord av förslag i varje tagning.
Alexander förklarar magin som Denzel Washington storhet och magin han bidrar med på set.
– Han ger ett smörgåsbord av förslag i varje tagning. Han är verkligen den yttersta konstnären på det sättet.
350 inoljade 25-åringar med åtta-pack
Att titeln på filmen antyder en viss kropp är inget som Alexander Karim sticker under stolen med.
– Den heter ju Gladiator, så man tror ju att man ska gå runt som en gladiator, skrattar han.
Inför filmen tränade han som en galning, men Ridley Scott hade andra tankar. Han såg Ravi framför sig som en Dickens-karaktär, vilket Alexander Karim gillade.
Det var ju liksom 350 inoljade 25-åringar med åtta-pack som gick runt och där stod jag med mina rockar.
– Och då sa han “så jag tänker mig att han har lager på lagar på lager. Liksom stora rockar", minns Alexander Karim och fortsätter:
– I slutändan älskar jag att det var där karaktären landade, även om jag kanske hade sett framför mig att jag skulle få ha någon cool brynja.
Han vittnar om att det under en av inspelningsdagarna var extra påtagligt. Familjen var med på set och just den dagen skulle 350 gladiatorer vara med.
– Det var ju liksom 350 inoljade 25-åringar med åtta-pack som gick runt och där stod jag med mina rockar och skulle försöka bibehålla min frus uppmärksamhet, säger han och skrattar.
Barnlekarnas uppfyllande
Men orolig för att inte se cool ut behöver Alexander Karim inte vara. Med en långhårig peruk, långt skägg, tatueringar under ögonen – och lager på lager – ser han nästan oigenkännligt tuff ut. Han berättar att det var ett nöje att sätta sig i sminkstolen varje morgon och sen vandra ut på set. Mest häftigt var det när de spelade in en scen där han kom ridande med en hel armé bakom sig.
– Jag visste ju att när Ridley gör någonting så gör han det på riktigt, så när vi spelade in den scenen förstod jag ju att det kommer att stå 350 människor utklädda till romerska soldater bakom mig. Det var så tufft.
Det här är ju bara ens barndrömmar som går i uppfyllelse.
Nog hade man själv också blivit tagen av setet på Malta, där det hade byggts upp ett Colosseum med omkringliggande kvarter i skala 1:1. Den episka känslan som Alexander beskriver när han berättar om hur han på ridlektionerna om mornarna brukade rida igenom romarriket är precis vad tittaren får uppleva när filmen spelas.
– Det är ju det här man leker när man är barn, och det här är ju bara ens barndrömmar som går i uppfyllelse, säger Alexander Karim, och har med det satt huvudet på spiken för varför filmen fäster sig hos publiken.