Så fungerar EU:s "handelsbazooka"

Det var under lördagen som Donald Trump meddelande att han från och med den 1 februari sätter in 10-procentiga tullar för Sverige, Norge, Danmark, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Finland. Från och med den 1 juni kommer tullarna höjas ytterligare – till 25 procent – om USA inte fått köpa Grönland.

På söndagen blixtinkallades 27 EU-ambassadörer till ett extrainsatt möte. Där diskuterades en återaktivering av de tullar som togs fram förra året, men som sköts upp för att undvika ett handelskrig. Dessutom ska Frankrikes president Emmanuel Macron enligt uppgift ha uppmanat EU att aktivera sitt så kallade anti-tvångsverktyg, i dagligt tal kallat unionens "handelsbazooka".

Vad menas med EU:s ”handelsbazooka”?

Handelsbazookan, formellt kallat "anti coercion instrument" (ACI), omfattar en bred uppsättning motåtgärder. I korthet tillåter handelsbazookan tullar på både varor och tjänster, men även på utländska investeringar och rättigheter. Verktyget kan därmed begränsa USA:s tillgång till EU:s marknader, samt påverka handelslicenser och tillträde till offentliga upphandlingar. På så sätt kan den europeiska inre marknaden, med omkring 500 miljoner konsumenter, i praktiken stängas för amerikanska tjänsteföretag. Men EU-kommissionen uppger att de har konstruerat verktyget så att det ska kunna skräddarsys för varje enskilt fall av utpressning. Det rapporterar CNN och Euronews.

Handelsbazookan antogs 2023, med Kinas allt mer offensiva handelsstrategier i åtanke. Syftet var att ge EU en möjlighet att slå tillbaka mot länder som använder ekonomiskt tvång och försöker stänga unionen ute från marknaden.

Enligt dagens lagstiftning föreligger ekonomiskt tvång när ett tredje land ”tillämpar eller hotar att tillämpa åtgärder som påverkar handel eller investeringar i syfte att förhindra eller få till stånd att Europeiska unionen eller en medlemsstat upphör med, ändrar eller antar en viss åtgärd”, skriver Euronews.

Implementering och tidsram

ACI är inte automatisk och tar tid att implementera. När frågan om ett ekonomiskt tvång väcks har EU-kommissionen fyra månader på sig att utreda tredje landets agerande. Därefter måste en kvalificerad medlemsmajoritet besluta om verktyget ska aktiveras eller inte. Vid ett framröstat "ja" inleds en förhandlingsfas med det aktuella tredje landet landet.

Med det sagt har handelsbazookan aldrig använts tidigare. För många ligger dess styrka framför allt i den avskräckande effekten.

– Den är väldigt läskig. Den är som en ekonomisk atombomb man visar upp för att den är avskräckande. Jag hoppas innerligt att den inte används. Tullar på 100 procent är en dröm i jämförelse, sa SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall till EFN i samband med tullkriget i fjol.

Vad händer nu?

Trots Emmanuel Macrons önskan om att använda ACI finns det för närvarande ingen medlemsmajoritet i unionen som stödjer att verktyget aktiveras. På måndagsförmiddagen stod det klart att EU avvaktar med åtgärder mot USA, med en förhoppning om att kunna ta upp frågan under det ekonomiska toppmötet i Davos senare i veckan.

Europarådets ordförande António Costa har kallat medlemmarna till ett extramöte den 22 januari. Men enligt Politico väntas inga faktiska beslut tas förrän i början på februari, som tidigast.