Så gick Intel från totalt uträknad till glödhet på börsen

I slutet på augusti år 2000 tog sig Intels aktiekurs nästan över 75 dollar och noterade nytt kursrekord – sedan var det proppen ur i flera år. Men i och med fredagens rusning på över 20 procent har aktien nu återigen klättrat upp på nytt all time high och många talar om en historisk vändning för bolaget som lade grunden för Silicon Valley.

Intels Q1-rapport som släpptes under torsdagskvällen möttes av jubel från marknaden som skickade upp aktien till över 82 dollar. Innan fanns en oro för att aktien handlats upp för mycket, men resultatet var över förväntan.

– Intel är nu ett helt annat bolag än när jag började för drygt ett år sedan. Vi har vidtagit, och fortsätter att vidta, åtgärder för att bygga upp Intel till ett mer konkurrenskraftigt och mer lönsamt bolag, sade vd Lip-Bu Tan på Intels earnings call.

Han kommenterade även det nya samarbetet med Elon Musk kring den planerade megachipfabriken Terafab i Texas.

– När vi fortsätter att utmana rådande ordning kan jag inte tänka mig någon bättre partner att göra det med än Elon Musk.

För ett och ett halvt år sedan var läget ett helt annat. Intel låg nere för räkning och det spekulerades om uppköp. Bolaget hade missat två avgörande tekniksprång, samtidigt som de investeringar som skulle vända skutan slukade kapital i en dramatisk takt.

Det var i mars förra året, ett drygt år sedan, som den tidigare styrelseledamoten Lip-Bu Tan tillträdde som ny vd för Intel.

“Tillsammans ska vi återupprätta Intels position som ett världsledande produktbolag och bygga upp oss som ett världsledande foundry med fullt fokus på att göra våra kunder nöjda”, skrev Tan på Linkedin.

En av de första att gratulera Tan till det nya jobbet var konkurrenten AMD:s vd Lisa Su. Både hon och Tan är från Taiwan. Det är även Nvidias vd Jensen Huang.

Sedan dess har aktien handlats upp med nästan 300 procent. Bara i år är aktien upp med över 120 procent. Bakom comebacken finns en brutal resa med uppsägningar, försäljningar, teknikutveckling och, delvis, nytt fokus.

Dessutom har bolaget tagit in nytt kapital från såväl amerikanska staten som Nvidia.

En brutal omställning

Planen för verksamheten som togs fram under förra vd:n Pat Gelsinger har inte förändrats. Samtidigt med satsningen på nya avancerade datachips ska den andra delen utvecklas, foundry. I det här sammanhanget betyder foundry tillverkning av andras datachips.

– Tan behåller den strategiska inriktningen men skärper den finansiella disciplinen, säger Adrienne Downey, senior marknadsanalytiker på TechInsight.

Hon fortsätter:

– Att skjuta upp icke-nödvändiga projekt och fokusera på kassaflöde är precis vad Intel behöver.

Avgörandet ligger i tekniken

Men mycket återstår att bevisa.

– I slutändan hänger återkomsten på en sak. Om Intel kan tillverka datorchip i den allra främsta tekniska toppen, på ett tillförlitligt sätt och i stor skala, faller allt annat på plats, säger techprofilen och författaren Jeffrey L. Cooper.

Han tillägger sedan:
– Om de inte kan det, spelar inget annat någon roll.

Trots beskeden och kursuppgången hörs också tveksamma röster från Wall Street.

– Vägen framåt är fortfarande en brant uppförsbacke, och framstegen kommer sannolikt att gå långsamt, säger analytikern Joanne Feeney på Advisors Capital.

Hon pekar på att Intel fortfarande inte har visat att bolaget kan tillverka datachip i den absoluta tekniska framkanten, och göra det i stor skala.

– Att driva en foundry är något helt annat än att producera egna chip. Företaget måste kunna stödja kringliggande komponenter och arkitekturer, och där har Intel begränsad erfarenhet utanför sina egna produkter, säger hon.

Den senaste rapporten visar att efterfrågan på CPU:er från datacenter och AI är stark. Men för att motivera dagens värdering krävs det, enligt Feeney, mer från bolaget. 

När Intel tappade greppet

För att förstå vad det var som hände med chipsjätten Intel behöver vi backa bandet ett par årtionden.

Vid millennieskiftet var Intel ett av världens högst värderade bolag och sågs som en av drivkrafterna bakom framgångssagan Silicon Valley. 

Intel ökade under en lång tid kapaciteten i sina datachips, och myntade begreppet Moores lag, efter grundaren Robert More. Det innebär att antalet transistorer på ett chip, och därmed datorkraften, fördubblas vartannat år.

Men samtidigt fortsatte utvecklingen, även i andra riktningar som inte Intel såg.

Efter att Apple lanserade den första smartphonen 2007 exploderade marknaden. Intel valde dock att satsa på sina x86-chips i stället för den mer energieffektiva ARM-tekniken som användes i telefonerna. Som ett resultat tog Qualcomm nästan hela marknaden, medan Intels teknik aldrig fick fäste.

Teknikmisstagen fortsatte.

Under ett decennium byggde konkurrenten Nvidia upp grunden för dagens AI-revolution, plattformen CUDA. Intel valde att avfärda det som nischade grafikkort. Ett stort misstag skulle det visa sig.

Gelsingers miljardoffensiv

Strax innan OpenAI drog igång AI-eran på riktigt återvände den tidigare trotjänaren Pat Gelsinger till Intel för att få skutan på rätt köl igen.

Men teori är en sak. Praktik en annan.

Gelsinger strategi var att öka produktionskapaciteten. Intel skulle inte bara tillverka egna chip, utan också öppna sina fabriker för externa kunder, alltså agera foundry.

Under Gelsingers ledning satsade Intel över 100 miljarder dollar på fabriker.

Men samtidigt som Intel brände kapital med rasande fart sjönk aktiekursen på Wall Street.

I slutet av 2024 fick styrelsen nog. Gelsinger lämnade bolaget.

Kris, politik och kapital

Tan tog över med samma grunduppdrag som Gelsinger, men med ett tillägg: stabilisera finanserna, snabbt!

Sommaren 2025 meddelade Intel sin största nedskärning någonsin. Tiotusentals jobb skars bort och flera led av mellanchefer försvann.

Strax efter uppstod en politisk kris. President Trump krävde att Tan skulle avgå och pekade på Tans kopplingar till Kina och risken för att känslig teknik skulle hamna fel.

För att lösa upp situationen reste Tan till Washington D.C. Efter besöket investerade amerikanska staten cirka 11 miljarder dollar i Intel och tog en ägarandel på knappt 10 procent.

"Att bygga avancerade halvledare och chips — vilket är precis vad Intel gör — är grundläggande för vår nations framtid” skrev president Trump på Truth Social efter mötet.

Intel tryckte dock på bromsen i Ohio, där en ny stor prestigefabrik för 28 miljarder dollar projekterats. Nu ligger starten först i början av nästa decennium. Planerna att bygga en fabrik i Tyskland skrotades.

– Det är ett pragmatiskt drag att fokusera på det som redan är byggt, i stället för att överspendera på framtida projekt, säger Jeffrey L. Cooper.

Flera delar av verksamheten har också sålts av. Den avknoppade enheten Altera såldes till Silver Lake för nästan nio miljarder dollar.

Nya affärer ger momentum

Under de senaste månaderna har de positiva nyheterna från Intel duggat tätt.

Nyligen meddelade Intel att bolaget köper tillbaka Apollo Global Managements 49-procentiga ägarandel i fabriken på Irland för 14,2 miljarder dollar. Fabriken sattes tidigare i pant för att få loss kapital.

Kort därefter blev det offentligt att Intel går in som partner i Elon Musks TeraFab-projekt i Texas. Det är ett gemensamt projekt mellan Tesla, SpaceX och xAI med målet att producera egna AI-chips. Intel bidrar framförallt med sin kompetens inom paketering.

Paketering betyder i det här sammanhanget hur chippet sätts fast och kopplas ihop så att det kan installeras på ett kretskort. Det är en flaskhals i branschen.

Strax därpå meddelade Google och Intel ett utvidgat flerårigt partnerskap kring Intels AI-infrastruktur, med fokus på att skala upp kapaciteten i moln och datacenter.

Adrienne Downey ser det som goda nyheter.

– Starka företagsallianser är avgörande för Intels trovärdighet som en seriös tillverkningspartner i USA, säger hon.

Kampen om foundry marknaden

Foundrymarknaden domineras idag av Taiwan-bolaget TSMC. På andra plats, ganska långt efter, kommer Samsung.

Frågan är om Intel kan ge TSMC en match om de amerikanska kunderna.

– Intel kan bli en viktig alternativ leverantör, särskilt inom avancerad paketering. Det handlar mer om att växa med marknaden, särskilt genom att dra nytta av branschens ökade fokus på produktion i USA i det här geopolitiska läget, säger Downey.

AI-racet: Nvidia i ledning

På den andra marknaden, avancerade AI-chip, är Nvidia fortfarande den till synes ohotade ledaren. Frågan är om Intel kan utmana.

Downey säger att Intel inte behöver konkurrera direkt med Nvidia, utan i stället kan fokusera på områden som inferens, edge-AI och kostnadseffektiva datacenter.

– Nvidia dominerar träningen av stora modeller, men Intel kan ta position där AI faktiskt används, säger hon.

Cooper är inne på samma linje.

– Intel kan konkurrera inom vissa segment, men att komma ikapp Nvidia totalt sett blir mycket svårt, säger han.

De marknader som Intel slåss om är enorma. De spänner över allt från traditionella serverprocessorer till avancerade AI-chip och kontraktstillverkning åt externa kunder. Den globala halvledarmarknaden väntas överstiga 1,6 biljoner dollar till 2030, enligt en prognos från McKinsey.