Så påverkas statsskulden av upprustning

Sannolikheten att försvarsutgifterna ökar bedöms som hög utifrån USA:s förändrade hållning sedan maktskiftet i januari. För att uppnå den försvarssatsning motsvarande 3,5 procent av BNP som diskuterats inom både EU och Nato skulle det för svensk del krävas finansiering via lån.

Statsskulden beräknas i analysen öka från omkring 17,5 procent av BNP till upp emot 21,5 procent fram till 2030 om 3,5-procentsmålet ska uppfyllas med en balanserad stadsbudget.

Finansminister Elisabeth Svantesson uttryckte under förra veckan tveksamhet kring gemensamma EU-lån, något bland andra Frankrike föreslagit, men de omkring 20 miljarder Svantesson öppnar för att avsätta till försvaret kommer inte att räcka för att nå upp till de nivåer som just nu diskuteras.

Mindre kännbara effekter

SEB ser enskilda statliga lån som det mest sannolika alternativet. Sveriges statsfinanser bedöms också vara i gott skick för att hantera en omfattande upprustning.
"Effekterna blir sannolikt mindre kännbara än i många andra europeiska länder, där hög skuldsättning skulle kräva nedskärningar inom andra områden", skriver chefsstrategen Olle Holmgren och valuta- och räntestrategen Amanda Sundström.

Fortsatt stöd till Ukraina beräknas i analysen i tillägg till de egna försvarsutgifterna kräva lån på 75 miljarder kronor under de kommande 3–4 åren.

2024 hade Sveriges statsskuld mer än halverats under den föregående tioårsperioden. Den uppgick då till 16,9 procent av BNP. De nuvarande budgeterade försvarsutgifterna uppgår enligt prognos till 2,4 procent av BNP för 2025 med en ökning till 2,6 procent 2028. Årets anslag uppgår till 138 miljarder kronor.