Så ser framtiden ut för skogsindustrin: ”Perfekt storm”

Få sektorer upplever så omvälvande förändringar som skogsindustrin. 
Mycket tyder på att utmaningarna framåt blir ännu större – i en forskningsstudie beskrivs hur klimatförändringar, ökad konkurrens och europeisk befolkningsminskning hotar marknaden. 
– Man måste öka förädlingsvärdet på produkterna, det är en överlevnadsfråga, säger Ragnar Jonsson, forskare på SLU, som gjort studien.
Följdeffekter av urbaniseringen är en av flera faktorer som påverkar branschen under de kommande decennierna, visar studien.
Följdeffekter av urbaniseringen är en av flera faktorer som påverkar branschen under de kommande decennierna, visar studien.
Hämta EFN:s app för iOS och AndroidGratis för iOS och Android: nyheter, analyser, börs, video, podd. Ladda ner gratis

Fram till bara för ett par år sedan levde svensk skogsindustri ett ganska behagligt liv, även om efterfrågan från tid till annan påverkades av hög- eller lågkonjunktur var marknadsförhållandena relativt stabila. 

Sedan hände allting på en gång, coronapandemin där efterfrågan sköt i höjden följdes av Rysslands invasion av Ukraina, vilket ledde till virkesbrist och högre råvarupriser samtidigt som stora delar av västvärlden drabbade av lågkonjunktur. Dessutom är den geopolitiska oron värre än kanske någonsin vilket kraftigt påverkar handelsförutsättningarna. 

– Det är ju pressat naturligtvis. Det är ett geopolitiskt kaos som drabbar handeln negativt och som drabbat skogsindustrin, säger Ragnar Jonsson, skogsekonom och forskare på Institutionen för energi och teknik vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 

En "perfekt storm" väntar skogsindustrin

Utöver det har den svenska barrmassan fått ökad konkurrens av billigare lövmassa från Sydamerika samtidigt som Kina ökat den egna produktionskapaciteten. 

Men hur påverkar alla de här förändringarna tillsammans med ytterligare pågående faktorer förutsättningarna för den svenska skogssektorn? 

Det är just det som Ragnar Jonsson forskning handlar om, där han fokuserar på utvecklingen fram till 2050. Även om han beskriver det rådande läget som besvärligt finns det mycket som pekar mot att utmaningarna framåt blir ännu större. I en forskningsstudie beskriver han det som svensk, och även europeisk skogsindustri, står inför som en ”perfekt storm”. 

Befolkningsminskning på viktigaste marknaderna

Den viktigaste exportmarknaden för den svenska skogssektorn, den europeiska, förväntas minska kopplat till befolkningsutvecklingen som går från nuvarande 743 miljoner till drygt 700 miljoner år 2050. Istället är det i tillväxtekonomier i det som kallas det globala syd, länder som Kina, Brasilien och Indien, som efterfrågan på skogsprodukter ökar. Och även om den svenska skogssektorn har fördelar gentemot konkurrenter i Europa, som lägre energi- och råvarukostnader, så kommer man inte kunna konkurrera på volymprodukter då de görs billigare i det globala syd. 

– Svensk skogsindustri kan inte konkurrera genom en volyminriktning och kostnadspress, man måste öka förädlingsvärdet. Det är verkligen en överlevnadsfråga att satsa mer på värdesidan än att skära kostnader, säger Ragnar Jonsson. 

Timmerstockar upplagda i en hög, delvis täckta av snö.
Med det sagt, om det ser tufft ut för skogsindustrin ser läget ljusare ut för den som äger skog. Foto: Cornelia Jönsson

Svår omställning att göra

Men att ställa om en hel industri är inget som görs i brådrasket utan något som måste ske stegvis, betonar han. 

– Svensk skogsindustri är ett väloljat system som inte kan förändras över en natt. Man måste också ha marginaler och resurser att satsa på nya produkter, det är lättare sagt än gjort i vissa fall, säger han.

Byggprodukter som korslimmat trä, KL-trä, och limträbalkar, tillsammans med biokemikalier, exempelvis lignin, ser han som viktigt framåt. Samtidigt gäller det också för svenska skogsbolag att vara närvarande i länder där befolkningen växer kraftigt, som Indien. 

– De marknader där Sverige traditionellt är starka som EU och Storbritannien, är inga tillväxtmarknader på grund av demografi. 

EU-politik begränsar råvarutillgången

Även EU-politik kopplat till skogen påverkar, menar han, som exempelvis LULUCF-förordningen där Sverige har uppsatta bindande klimatmål. 

– Det kommer med all sannolikhet sätta ett tak för avverkningsnivån. 

Samtidigt ökar också riskerna att skogen växer sämre på grund av följdeffekter av klimatförändringar. Skogsstyrelsen definierar risken för torkstress som hög i stora delar av landet, samtidigt som risken för stormskador, insektsskador och skogsbränder också är hög. Men även här har svensk skogsindustri en konkurrensfördel, menar Ragnar Jonsson, i och med att läget för skogarna i Centraleuropa är ännu värre. Något som kan leda till fler utländska investeringar i Sverige.

– Intresset från utländska sågverk att förlägga sin produktion till Sverige kan öka, säger han. 

Skogsmark ökar i värde

Ytterligare en sak som påverkar branschen under de kommande decennierna är följdeffekter av urbaniseringen. I Sverige bor idag 88 procent av befolkningen i tätorter, och över tid kommer allt färre människor ha personlig koppling till skogsbruk eller vara beroende av inkomster från skogen, istället kan andra värden kopplat till rekreation och friluftsliv klassas högre. För skogsindustrin blir det därmed allt viktigare att visa att sektorn inte inverkar negativt på natur och miljö. 

– Rent allmänt kommer hållbarhetsaspekter, inte bara biodiversitet utan också klimat, att vara ett försäljningsargument, säger Ragnar Jonsson. 

Om det ser tufft ut för skogsindustrin ser läget ljusare ut för den som äger skog. Både skogsmark och skogsråvara förväntas öka i värde, baserat på ökad efterfrågan på bioenergi tillsammans med en växande marknad för kolkrediter. 

– Det kommer innebära ett prisgolv för massaved, säger han. 

FinansmagasinetUnika analyser, intervjuer och reportage – från 225 kr/mån. Bli prenumerant
Nästa Artikel