SBAB spår två räntehöjningar i år

En öppning av sundet i närtid framstår som alltmer osannolik.

För att undvika att förhöjda olje- och drivmedelspriser och andra inflationsdrivande faktorer till följd av detta smittar av sig i ett bredare inflationstryck i svensk ekonomi, bör Riksbanken höja styrräntan både i november och december.

"Tidigare räntehöjningscykler pekar mot 2–3 höjningar om 0,25 procentenheter första halvåret. Blir det så kommer den rörliga bolåneräntan att öka med en halv procentenhet fram till årsskiftet", skriver SBAB.

KPIF-inflationen låg på 0,7 procent i juli, men exklusive effekten av tillfälliga skattesänkningar låg inflationen i stället på 2,2 procent, det vill säga lite över Riksbankens mål.

Om man bortser från de direkta effekterna av energipriserna på inflationen, vilka haft ett förhållandevis stort genomslag sedan årsskiftet, låg KPIFXE-inflationen i juli på 0,6 procent.

Det finns en viss likhet med situationen 2021 och första halvan av 2022 då inflationen tydligt drevs på av stigande energipriser.

Vid det tillfället handlade det om cirka 20 månader i följd med energipriser som drev på KPIF, medan det än så länge handlar om sju månaders utfall.

Korrelationen mellan stigande oljepriser och KPIF är som starkast efter 9 månader. Studeras inflationen över olika perioder framträder en klart högre inflation de tre senaste månaderna jämfört med längre perioder.

KPIF bryter mönstret

Den senaste månadens bryts förvisso mönstret för KPIF, men det ses som en tillfällighet.

Ytterligare insikter om inflationens kortsiktiga utveckling framträder i de månatliga utfallen, även om de nästan alltid hoppar upp och ned månad för månad.

Rensat för tillfälliga skattesänkningar, men inklusive energipriser, har två av de tre senaste utfallen överstigit 2-procentsmålet med god marginal. Det har även tre av de senaste sju utfallen gjort, skriver SBAB.