Handelsbanken: Räkna med stram budget – oavsett regering

Det preliminära valresultatet tyder på att oppositionen får 176 av mandaten mot 173 för Tidöpartierna, men ett slutgiltigt resultat kommer först under veckan.

Marknaden tar valresultatet med ro. OMXSPI handlas ned med 0,4 procent och OMXS30 med lika mycket. Det är något som även Handelsbanken betonar i sin makroanalys.

”Kronan har försvagats något öre och börserna öppnade tillfälligt något nedåt men vi bedömer att det är kopplat till geopolitik med stigande oljepris”, heter det i analysen.

Samtidigt skriver banken att regeringsbildningen riskerar att bli både besvärlig och utdragen. Oavsett utfall väntar banken sig dock en mindre expansiv finanspolitik.

”Vi räknar med att mandatperioden inleds med en stram budget”, skriver de och fortsätter sedan:

”Men den tillträdande regeringen kommer antagligen inte strikt uppfylla de finanspolitiska målen och om ekonomin försvagas eller inflationen stiger bedöms ribban för att stödja hushållen vara låg”.

Chefsekonomen: Därför väntas budgeten blir stram

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, utvecklar tankarna för EFN: 

– Om regeringsbildningen drar ut på tiden så blir det antagligen en övergångsbudget med Kristersson som leder en övergångsregering. Det vanliga då är att man inte lägger några aktiva åtgärder eller reformer.

– Sen oberoende utgång så tror vi att det blir en ganska stram budget för 2027. Det har att göra med att det finanspolitiska ramverket inte har så stort utrymme kvar nu. Om man tittar historiskt så brukar budgeten vara stram året efter valet, för att i senare delen av mandatperioden bli mer utgiftsreformer.

Christina Nyman konstaterar samtidigt att det på totalen kan bli mer av utgiftsreformer eller välfärdsreformer om vi får en S-ledd regering.

– Däremot ser vi väl inte att det kommer finansieras med kraftiga skattehöjningar, men på marginaler så kan det vara lite mer av det. Men man behöver ha med sig C och då finns det inte ett utrymma för att finansiera reformer med kraftigt höga skatter utan man måste hitta andra reformer.

Fortsatt underskott – stramare finanspolitik

Handelsbanken spår också ett fortsatt underskott även om de betonar att Sverige fortsatt har en låg statsskuld både i ett historiskt och internationellt perspektiv.

”Underskotten har ökat de senaste åren till följd av upprustningen av försvaret, stöd till Ukraina och en generellt expansiv finanspolitik med bland annat omfattande skattesänkningar riktade till hushållen”.

”För att närma sig reglerna i det finanspolitiska ramverket, med ett sparande i balans exkluderat lånefinansierade försvarssatsningar och stöd till Ukraina, måste finanspolitiken stramas åt under de kommande åren. Det krävs dock inte aktiva beslut för att strama åt finanspolitik, eftersom statens skatteintäkter ökar i takt med att ekonomin växer samtidigt som många utgifter, som statsbidrag till kommunsektorn och barnbidrag, är oförändrade i kronor utan aktiva beslut”.