Storbanken spår stramare budget oavsett regering
Det skriver Swedbank i en analys.
"Den ekonomiska politiken i valkampanjen handlar till stor del om levnadskostnader och åtgärder för att stärka hushållens ekonomi. Men reformerna måste finansieras, vilket innebär att den totala effekten på efterfrågan i ekonomin sannolikt kommer att bli begränsad", skriver bankens seniorekonom Pernilla Johansson.
Hon konstaterar att opinionsmätningarna pekar mot ett maktskifte, där Magdalena Anderssons koalition (S, V, C och MP) har stöd av 53,3 procent av väljarna (enligt en valprognos från Botten Ada) medan Ulf Kristerssons koalition (M, SD, KD och L) får 45,2 procent.
Samtidigt noterar hon att även om partierna verkar ha bestämt sig för dessa två alternativ så finns det öppningar för alternativ.
För att säkra en majoritet ledd av Socialdemokraterna, visar opinionsmätningarna att Miljöpartiet också måste inkluderas. Sammantaget har S, MP, C och KD för närvarande 49,8 procent enligt Botten Adas sammanställning av olika opinionsmätningar, tillräckligt för en riksdagsmajoritet om Liberalerna åker ur riksdagen.
”Betydligt mindre utrymme”
Men oavsett vilken regering som tillträder kommer det att finnas betydligt mindre utrymme för ofinansierade reformer under nästa mandatperiod än under de senaste, trots att överskottsmålet i det finanspolitiska ramverket kommer att ersättas av ett balanserat budgetmål från 2027.
Den främsta anledningen är att redan godkända åtgärder kommer att binda en stor andel av framtida resurser.
Enligt finansdepartementets senaste bedömning uppskattas den offentliga sektorns underskott, beräknat före ny politik, redan till nästan 2 procent av BNP år 2027. Även med hänsyn till den nuvarande konjunkturcykeln och exklusive skuldfinansierade försvarsutgifter och stöd till Ukraina från ramverket kvarstår ett betydande underskott.
Enligt Konjunkturinstitutet (KI) skulle den offentliga sektorn behöva spara cirka 40 miljarder kronor nästa år för att nå det nya budgetmålet.
Men trots det uppskattar KI det totala budgetutrymmet över hela mandatperioden till 94 miljarder kronor, eller knappt 24 miljarder kronor per år.
Ekonomen ser tydligt skifte i finanspolitiken
Enligt Swedbanks Pernilla Johansson är detta sannolikt optimistiskt och betydligt högre än de 60 miljarder kronor som uppskattades i en tidigare prognos.
"Men även med denna högre uppskattning kommer nästa mandatperiod att innebära ett tydligt skifte i finanspolitiken. Utrymmet för ofinansierade åtgärder kommer att vara betydligt mindre än med de senaste årens expansiva budgetar och lägre än det historiska genomsnittet. Valkampanjen bör därför handla lika mycket om hur reformer ska finansieras som vilka nya reformer som utlovas", enligt seniorekonomen.
Swedbank-ekonomen noterar att flera partier nämner effektiviseringar inom den offentliga sektorn som en viktig finansieringskälla men ger inte några detaljer.
Andra förslag inkluderar utgiftsnedskärningar, inklusive bistånd (Moderaterna och Sverigedemokraterna), förändringar i bidragsprogram (Centerpartiet föreslår en snabbare utfasning av arbetslöshetsersättningen) eller högre skatter (Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår en "försvarsberedskapsskatt", medan Miljöpartiet vill höja skatten på fossila bränslen).
Väntas inte driva på för större skattehöjningar
Socialdemokraterna har rört sig mot mitten i finanspolitiken och förväntas inte driva på för större skattehöjningar.
Energi- och klimatpolitiken är förmodligen de områden där ett regeringsskifte kan få de största långsiktiga konsekvenserna även om skillnaderna i politiken har minskat, enligt Swedbank-ekonomen.
Exempelvis motsätter sig Socialdemokraterna inte längre ny kärnkraft, vilket gör det troligt att viktiga delar av den nuvarande kärnkraftspolitiken kommer att finnas kvar även under en ny regering.
En socialdemokratiskt ledd koalition skulle förmodligen bredda stödsystemen till att omfatta ett bredare utbud av energikällor, delvis för att säkra stöd från sina koalitionspartner.