Siffrorna som kan vända Volvo-aktiens trend

Enligt Infronts sammanställning räknar analytikerna i snitt med att Volvos justerade rörelseresultat för det tredje kvartalet ska sjunka till 11,3 miljarder kronor, jämfört med 14,1 miljarder samma kvartal i fjol. Resultatet pressas främst av lägre leveransvolymer och valuta.

Volvo-aktien handlades i mitten av augusti för som högst 300 kronor men har sedan handlats i en negativ trend och stängde på torsdagen på 268,20 kronor. Faktorer som troligen pressat aktien är oro för tullar, osäkerhet kring utvecklingen av efterfrågan och spekulationer om sänkt utdelning.

Tre saker under rapportdagen blir sannolikt avgörande för om höstens negativa trend i aktien bryts:

• Stabiliteten i den underliggande lönsamheten. Analytikerna räknar i snitt med att Volvokoncernen som helhet ska nå en justerad rörelsemarginal på 10,3 procent för det tredje kvartalet, och att det största affärsområdet lastbilar redovisar 9,9 procent. Det är av största betydelse att rörelsemarginalen kommer in runt denna nivå trots den svaga volymutvecklingen i kvartalet. Det skulle ännu en gång bevisa att Volvo med flexibilitet i produktionen, kostnadskontroll och ökad försäljning av service har en betydligt högre lägstanivå jämfört med historiskt. Det blir i sin tur ett argument för att koncernen förtjänar högre värderingsmultiplar på börsen.

• Positiva signaler om efterfrågan. Totalmarknaden för tunga lastbilar i såväl Europa som Nordamerika backade under 2024, efter toppåret 2023, och fortsätter ner i år. I rapporten som presenteras på fredagsmorgonen förväntas AB Volvo ge sina första prognoser för 2026. Det vore positivt för Volvoaktien om vd Martin Lundstedt är optimistisk om den europeiska marknaden inför nästa år och spår att den ökar med åtminstone 10 procent. Osäkerheten i Nordamerika är betydligt större på grund av tulloron, det mest troliga är att Volvo förutspår att totalmarknaden blir oförändrad nästa år. Skulle göteborgskoncernen förutspå att den nordamerikanska marknaden faller ytterligare nästa år skulle det sannolikt påverka aktien negativt.

• Klarhet kring utdelningen. AB Volvo har de senaste åren varit det svenska bolag på Stockholmsbörsen som delat ut i särklass flest miljarder, det nya rekordet från i våras är 37,6 miljarder kronor. Till följd av att Volvos resultat sjunker i år och koncernen bland annat genomför stora investeringar i ny lastbilsfabrik i Mexiko förutspår flera aktieanalytiker att Volvo sänker aktieutdelningen på stämman i vår. 

En närmast överdriven debatt

För aktiens utveckling vore det gynnsamt om Volvo-ledningen sänder signaler som gör att aktiemarknaden åtminstone kan utesluta en sänkning av totalutdelningen från 18,5 kronor per aktie till 13 kronor, vilket är en nivå som vissa analytiker pekar på.

Min bedömning är att det närmast är osannolikt att Volvo sänker den ordinarie utdelningen som i våras var 8 kronor per aktie, snarare är det troligt att den ännu en gång höjs med 50 öre. 

Extrautdelningen som i våras var 10,50 per aktie kan dock sänkas med några kronor. Avgörande för utdelningsbeslutet blir hur utsikterna för efterfrågan förändras fram till helårsrapporten i januari samt hur stor buffert Martin Lundstedt och styrelsen vill ha kvar i kassan. Vid utgången av det andra kvartalet hade Volvo en nettokassa på 43,1 miljarder i industrirörelsen.

Fokuset på Volvos utdelning har närmast varit överdrivet de senaste månaderna. Om Volvo i slutändan väljer att sänka totalutdelningen till exempelvis 13 kronor är det fortfarande en attraktiv utdelning i botten av en cykel. Det motsvarar en direktavkastning på nästan 5 procent med nuvarande aktiekurs.