Sjunkande räntor och svagare dollar

Marknadens positiva sentiment bygger till stor del på förväntningar om att USA och Iran ska nå ett fredsavtal som avslutar den tre månader långa konflikten och återöppnar Hormuzsundet. Trots vissa bakslag i förhandlingarna har oljepriset fallit i takt med att investerare räknar med minskad geopolitisk risk.

Brentoljan handlas ned omkring 1,3 procent till under 98 dollar per fat, vilket bidrar till att dämpa inflationsoron något. Samtidigt fortsätter amerikanska obligationsräntor att sjunka. Räntan på tvååringen är 3 punkter ned till 4,03 procent medan tioåringen handlas 1 punkt lägre till 4,48 procent. Dollarn försvagades mot flera större valutor, särskilt mot kiwi-dollarn efter signaler från Nya Zeelands centralbank om att ytterligare räntehöjningar kan bli nödvändiga.

Trots det tillfälliga oljeprisfallet varnar centralbanker för att energichocker kan få långvariga effekter på inflationen. Vid ett möte i Tokyo betonade Bank of Japans chef Kazuo Ueda att stigande energikostnader riskerar att fortsätta påverka konsumentpriser och inflation under lång tid. Liknande signaler kom från ECB, där Isabel Schnabel argumenterade för att en räntehöjning i juni fortfarande kan vara motiverad – även om USA och Iran når en överenskommelse.

Lämnar räntan orörd

Nya Zeelands centralbank, RBNZ, lämnade styrräntan oförändrad på 2,25 procent på onsdagen, efter ett ovanligt jämnt beslut där centralbankschef Anna Breman fick använda sin utslagsröst.

"Sammantaget kommer OCR (styrräntan) sannolikt att behöva höjas tidigare och mer än vad som förutsågs i den penningpolitiska rapporten i februari", skrev centralbanken efter mötet.

Den penningpolitiska kommittén splittrades 3–3. De tre externa ledamöterna, Carl Hansen, Hayley Gourley och Prasanna Gai, argumenterade för en omedelbar räntehöjning och varnade för att inflationen riskerar att få bredare genomslag i ekonomin.

Enligt mötesprotokollet ansåg de att prisökningarna kan skapa större risk för så kallade andrahandseffekter, där högre kostnader leder till stigande löner och fortsatt inflation. Ledamöterna pekade också på att inflationsförväntningarna på två års sikt har stigit i flera undersökningar.

"Dessa ledamöter bedömde att det vore bättre att börja dra tillbaka stimulanser redan nu, samtidigt som man följer den inhemska ekonomiska utvecklingen, för att minska inflationsriskerna på medellång sikt", skrev centralbanken.

Centralbanken sänkte även sina prognoser för ekonomin. BNP väntas nu växa med 1,4 procent fram till mars 2027, jämfört med tidigare prognos på 2,4 procent. Ekonomin bedöms stå still under andra kvartalet och växa med endast 0,2 procent under tredje kvartalet.

Ser risker för valutainterventioner

"Högfrekvent data, inklusive korttransaktioner och mått på företags- och konsumentförtroende, pekar på svag efterfrågan på kort sikt", skrev centralbanken.

På valutamarknaden fortsatte den japanska yenen att handlas över 159 mot dollarn, en nivå som håller marknaden på helspänn inför risken för valutainterventioner från japanska myndigheter.

Samtidigt bedömer flera analytiker att yenen kan stå inför en starkare period efter månader av svag utveckling. En förstärkning av yenen skulle kunna förändra dynamiken på valutamarknaden och slå mot populära investeringsstrategier som bygger på en fortsatt svag japansk valuta.