Skattesänkningar pressar inflationen – kan påverka löneförhandlingarna

De direkta effekterna som kommer av de finanspolitiska åtgärderna ger i viss mån ett skydd när Riksbanken säger att inflationen kan stiga framöver.

Det är tekniska effekter och det verkar inte vara klokt att försöka följa dem med räntan alls, utan det "vill man se igenom".

Det skapar samtidigt en komplicerad inflationsbild, det blir ganska många sådana här direkta effekter staplade på varandra, och som kommer med olika timing.

"Det är direkta effekter som kommer när man närmar sig en avtalsrörelse. Då blir det viktigt för arbetsmarknadens parter att kunna reda ut vad som händer här och få en syn på hur man ska se på detta", sade Per Jansson.

Det är också en uppgift som faller på Riksbanken. De har redan börjat med det och kommer att fortsätta göra det framöver, att visa hur de ser på detta.

Halverade priser på tågkort och sänkt drivmedelsskatt

Riksbanken har tidigare bedömt att den tillfälliga momssänkningen kan dra ned KPIF-inflationen med cirka 0,7 procentenheter.

SEB skriver i ett kundbrev på tisdagen att en kommande ytterligare skattesänkning på drivmedel kan dra ned KPIF-inflationen med 0,4 procentenheter i juli.

Senare under tisdagen väntas regeringen presentera en halvering av priset på kollektivtrafik under andra halvåret i år, vilket skulle kunna ge en ytterligare effekt på -0,3 procentenheter på inflationen.

"Efter momssänkningen och kommande ytterligare skattesänkning på drivmedel i juli bidrar det ytterligare till att svensk inflation under hösten tillfälligt blir väldigt låg, kanske till och med en påhälsning under nollan", skriver SEB.

I Riksbankens prognos i mars, före de senaste finanspolitiska åtgärderna, väntades KPI-inflationen bottna på 0,6 procent i juli. En ny prognos presenteras den 17 juni, i samband med räntemötet.

Industrins avtal, som ses som normerande på arbetsmarknaden, löper ut den 31 mars 2027, och avtalsrörelsen väntas dra i gång i höst.