Skiftet i Kreml – drar ned på krigsutgifterna

Efter flera år av kraftig expansion börjar den ryska vapenproduktionen nu tappa fart i takt med att den fullskaliga invasionen av Ukraina går in i sitt fjärde år.

Rysslands ekonomiministerium spår i en treårsprognos att sektorer kopplade till statliga försvarsbeställningar bara kommer växa med 4–5 procent i år, jämfört med omkring 30 procent årligen de senaste åren. Det handlar bland annat om militär utrustning, materiel, drönare och ammunition.

Inbromsningen ses som ett tecken på att de ekonomiska påfrestningarna i Ryssland växer, noterar Bloomberg.

De krigsrelaterade utgifterna väntas falla med nästan 11 procent i år, efter att ha ökat med över 30 procent i fjol.

”Finns mycket enkel förklaring”

Ryska toppar har även signalerat ett skifte i ekonomin den senaste tiden.

Finansminister Anton Siluanov har försökt balansera budgeten så att den ska klara lägre oljepriser och sanktioner. Förste vice premiärminister Denis Manturov sa tidigare i januari att de planerar att öka antalet civila projekt som genomförs av militära företag.

– Det finns en mycket enkel förklaring till ekonomiministeriets prognos. Under 2026 kommer finanspolitiken att stramas åt, säger Tatiana Orlova, chefekonom på Oxford Economics till Bloomberg.

Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm, konstaterade i en intervju med EFN i förra veckan att spänningarna i den ryska ekonomin blir allt mer synliga och att den är extremt obalanserad.

– Man kan naturligtvis prioritera militär produktion och betala soldatlöner framför att höja pensioner och bygga skolor. Det kan man göra i ganska många år. Men på sikt påverkar det både stödet från allmänheten men också den långsiktiga tillväxten. Har du inte skola, sjukvård eller vägar som underhålls och utvecklas får du inte någon tillväxt till slut, sa han då.