TOPPNYHETER:

Smäll på 34 miljarder – men nu vänder det för börsjättarna: ”Blir inte värre”

Exportjättarna på OMXS30-indexet åkte på en valutasmäll på 34 miljarder kronor under det första kvartalet i år och rörelsemarginalen pressades med nära 1 procentenhet i snitt. Men nu lättar motvinden i snabb takt – vilket ger stöd åt lönsamheten, enligt experter.
– Värre än så här blir det inte, säger Paretos analytiker Anders Roslund.

Tre män står tillsammans och poserar för porträtt. Mannen till vänster bär glasögon och mörkblå kostym med vinröd slips. Mannen i mitten bär mörkblå kostym och slips. Mannen till höger bär blå vinterjacka och ler mot kameran.
Efter valutasmällen för några av börsens största bolag vänder nu vinden i snabb takt. Foto: TT Nyhetsbyrån / Pressbild
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

Kronans snabba förstärkning under 2025 har satt hård press på den svenska exportindustrin. Under det första kvartalet i år innebar valutaeffekter att försäljningen påverkades negativt med på 34 miljarder kronor för verkstadsjättarna på OMXS30 som rapporterar i svenska kronor, inklusive telekomjätten Ericsson, enligt EFN:s sammanställning. Istället för en ökning på 3 procent minskade intäkterna med nära 7 procent jämfört med i fjol.

På rörelseresultatnivå var motvinden än kraftigare. Justerat för valutapåverkan ökade det justerade rörelseresultatet med 10 procent jämfört med i fjol medan bolagen rapporterade en minskning på 6 procent.

Det innebär att rörelsemarginalen, som är verkstadsbolagens viktigaste lönsamhetsmått, påverkades negativt med i snitt 0,9 procentenheter.

Störst var påverkan på Sandvik, Ericsson och SKF där marginalen pressades med 2,4, 2,3 respektive 2,1 procentenheter.

– Jag är lite imponerad av att verkstadsbolagen gör det så bra som de gör. Det underliggande resultatutvecklingen var rätt bra, men med den formidabla valutamotvinden slår det inte igenom i de rapporterade siffrorna, säger Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken.

Pressen minskar i snabb takt

Av allt att döma var valutamotvinden som värst under det första kvartalet. Då stod dollarn i snitt 15 procent lägre mot den svenska kronan jämfört med samma period året innan. Euron stod samtidigt 4,8 procent lägre. 

Men det var mot slutet av det första kvartalet i fjol som kronans snabba återhämtning inleddes. Med nuvarande valutakurser minskar därför nu pressen i snabb takt. Hittills under det andra kvartalet står dollarn i snitt 4,2 procent lägre än i fjol och nuvarande spotpris är 2,5 procent respektive 1,4 procent lägre än snittpriserna under det tredje och fjärde kvartalet i fjol. För euron är nuvarande spotpris 0,5 procent lägre än snittpriset under det fjärde kvartalet i fjol.

– Det har kostat en hel del, men värre än så här blir det inte, som det ser ut nu. År över år-effekterna avtar nu från i vissa fall flera miljarder till några hundra miljoner. Kan vi då också få en återhämtning i volymerna borde det ge en positiv effekt på marginalerna, säger Anders Roslund, verkstadsanalytiker på Pareto.

Samma sak resonemang för Lars Söderfjell på Ålandsbanken:

– Det blir mindre valutapress på marginalerna framöver och det är en faktor bakom att analytikerna räknar med att verkstadsbolagens vinster nu ska börja växa, säger han.

Så slår valutaeffekterna mot storbolagen

Rörelseresultat Q1 2026

Förändring mot Q1 2025

Negativ valutaeffekt

Alfa Laval

2887

−29

264

Assa Abloy

5461

−184

691

Atlas Copco

8261

−344

1325

Epiroc

2868

−231

387

Ericsson

5600

−1300

2200

Sandvik

6138

370

1389

SKF

2951

−282

827

AB Volvo

12167

−1091

1112

Källa: Bolagen

Fotnot: Avser justerat ebit för Assa Abloy, Atlas Copco, SKF och AB Volvo. Avser justerat ebita för Alfa Laval, Ericsson och Sandvik

Mindre effekt i dag än förr

Trots den stora valutasmällen under det första kvartalet påpekar Lars Söderfjell att valutaförändringar har en mindre effekt på verkstadsbolagens marginaler i dag än för några decennier sedan. Detta då bolagen exporterar betydligt mindre mellan valutaområden än tidigare eftersom produktionssystemen har blivit mer regionaliserade.

– Det är väldigt få bolag som driver verksamheten efter vad valutakurserna råkar vara, utan man försöker hela tiden vara så effektiva som möjligt, men det är klart att trycket på att pressa kostnaderna minskar något när valutamotvinden släpper, säger han.

Att verkstadsbolagen exporterar mindre mellan regioner gör att valutan inte får samma påverkan på affären som tidigare, enligt Anders Roslund.

– De flesta bolag har en hyfsat välbalanserad produktion mellan regioner, så det handlar mest om omräkningseffekter och då får inte valutaförändringar långvariga effekter på bolagen, säger han

Anders Roslund påpekar dessutom att analytikerkåren har blivit bra på att räkna på valutaeffekterna i verkstadsbolagen, delvis för att många bolag också guidar för kommande kvartal.

– Valutan finns redan med i prognoserna och kurserna, men när vi får stora valutajusteringar kan det vara svårt att exakt räkna hur det slår. Under det första kvartalet kom valutan in lite mer negativt i nästan alla rapporter, säger han.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel