Stefan Ingves: ”Vore tjänstefel att inte göra något”

Betalningsmarknaden växer snabbt och efterfrågan på snabba, billiga och digitala betalningar likaså. Stablecoin tar vid där bankerna släpar efter med äldre it-system, säger Stefan Ingves.

– Om man inte kan, vill eller orkar anpassa sig till den nya världen, då blir man dyr och långsam, eller förblir dyr och långsam.

Drygt ett år har gått sedan han sist besökte EFN:s lokaler. Sedan dess har Trumpadministrationen tagit plats i Vita huset och USA-börserna stigit till rekordnivåer tillsammans med priset på guld, bitcoin och andra kryptotillgångar.

USA:s ledning har uttryckt starkt stöd för krypto med bland annat nya regleringar i lagpaketet Genius Act och vill göra stabila kryptovalutor, stablecoin, till erkända betalningsmedel.

Hur stabila är de stabila kryptovalutorna?

I dagsläget utfärdas majoriteten av stablecoin av två amerikanska företag, Tether och Circle, med ett värde på ett till ett mot dollarn. När någon köper en stablecoin hos dem för en dollar investerar de lika mycket i reserver.

Det kan vara statsobligationer eller kontanter med egenskap av att ha låg risk och lätta att sälja om det krisar, som vid en bankrusning. Det fungerar som penningmarknadsfonder som inte alltid fungerar som de ska, säger Stefan Ingves.

– Den lärdom man kan dra av det är att marknader fungerar som sämst när man behöver dem som mest, säger han och pekar på återkommande rusningar och räddningsinsatser i penningmarknadsfonder.

Blockkedjetekniken kan användas av såväl traditionella banker som centralbanker och gör att transaktionerna sker på en öppen, transparent transaktionskedja med mindre mellanhänder, det vill säga snabbare och billigare.

Bankerna pressas – ”vore tjänstefel att inte göra något”

Marknaden för stablecoin har vuxit kraftigt till en värdering på nära 300 miljarder dollar i år. Enligt USA:s finansmyndigheter kan marknaden växa till flera tusen miljarder och börja konkurrera med bankerna om insättningar.

Som svar börjar världens största banknätverk Swift utveckla en ny blockkedjeteknik för gränsöverskridande betalningar. SEB samarbetar med åtta europeiska banker om en stablecoin knuten till euron. Och den europeiska centralbanken ECB prioriterar upp arbetet med e-euron.

– Det vore närmast tjänstefel om ECB satt med armarna i kors och inte gjorde något, säger Stefan Ingves med hänvisning till deras jobb att upprätthålla en fungerande valuta. Han nämner Kina som kommit långt i utvecklingen av sin e-yuan och pekar också på Indiens centralbank som en föregångare.

– Det har gjort det möjligt för ungefär 1,5 miljarder människor att delta i den finansiella sektorn.

Dåtidens stablecoin slutade med förskräckelse

I USA däremot har arbetet med en centralbanksvaluta stoppats till förmån för privat utgivna stablecoin. Jag frågar Stefan Ingves om det här rimmar med de politiska påtryckningarna på Federal Reserve, vilket han ser som två olika saker.

– De påtryckningar som finns när det gäller Fed är att man vill ha lägre ränta. Sedan tittar man åt andra hållet när det gäller inflationstakten. Det är egentligen inte en teknisk fråga över huvud taget, säger han och fortsätter:

– Det är mer frågeställningen hur självständig centralbanken ska vara. Då ska man komma ihåg att i ett längre historiskt perspektiv hade man en period på 1800-talet i USA som kallades för free banking när alla privata banker gav ut egna sedlar. Det är en jämförelse med stablecoin i dagsläget. Det slutar med förskräckelse. Det var först när man skapade Federal Reserve som systemet stabiliserades.

Allt blir digitalt – och oroar vi oss i onödan?

– Nu ska vi in i en värld där ingenting är på papper. Allting kommer att vara digitalt, eller det allra mesta, när det gäller pengar. Och då måste man helt enkelt, om man finns i centralbanksvärlden, engagera sig i de frågorna.

Teknikskiftet är i full sving samtidigt som omvärlden är orolig och det diskuteras om en AI-bubbla växer i likhet med 90-talets it-bubbla. Men kanske är oron överdriven.

– Jag tror att det ligger i det mänskliga psyket att alltid säga att det är extra osäkert just nu.

För den oroligt lagda nämner han ändå Frankrikes och USA:s växande budgetunderskott som tecken på att något inte står rätt till i ekonomin.

– Det finns goda skäl att hålla reda på 10 och 30-årsräntor. Om de börjar dra iväg uppåt är det en signal att marknadsdeltagare kanske inte riktigt tror på det här.