Stegras ordförande: Det är största risken

Efter en hundra dagars genomlysning av Stegra meddelade den relativt nytillsatta styrelsen på onsdagen att det krävs ytterligare kapital för att slutföra projektet. De bedömda kostnaderna för att genomföra den historiska satsningen på grönt stål har enligt styrelsen blivit ”väsentligt högre” än vad som antogs i juni.

För EFN förklarar Stegras styrelseordförande Leif Johansson att de ökade kostnaderna går att koppla till tre block.

”Mycket kostsammare än vi trodde”

Det största är den lägre byggaktiviteten i projektet från det fjärde kvartalet 2025 till det tredje kvartalet i år, vilket Johansson menar att man inte räknade med i våras.

– Den demobiliseringen och remobiliseringen visar sig vara mycket kostsammare än vad vi trodde. Faktiskt mycket mer än vad vi trodde i april. Sedan drog det också ut på tiden så att vi fick med oss hela effekten under det andra kvartalet och sedan uppstarten i det tredje kvartalet. Det har visat sig vara den största posten vi pratar om här.

Han säger vidare att styrelsen nu gått igenom 20 000 olika arbetsflöden och funnit saker som borde ha varit med i projektets ursprungliga omfattning.

– Det kan vara hanteringsanläggningar och till viss del logistikanläggningar. Sedan har vi också hittat poster där man ordentligt har underskattat vilka mängder som behövs. Det är väldigt konkreta saker: cement, antalet kilometer elkablar eller rörläggning, förklarar Johansson och fortsätter:

– Den tredje delen är att vi har ett inflationsscenario framför oss i Norrbotten, som ju är direkt överhettat nu, kan vi säga. De tre sakerna tillsammans har lett till den situation vi nu är i.

Är det här saker som ni borde ha förstått vid genomlysningen i våras?

– Det är klart, efterklokhetens klubb brukar jag säga att det är den största klubben i hela världen. Jag försöker undvika att vara medlem i den.

– Men det är klart, en del av detta hade vi kanske kunnat uppskatta på ett annat sätt.

”Omöjligt att svara på”

Samtidigt menar Johansson att helhetsbilden kanske hade kunnat uppskattats på ett annorlunda sätt.

– När man hittar något som inte finns med i projekteringen är det ju ingenting som gör en glad. Men det är bara att spela bollen där den ligger nu.

Hade det här förändrat er ingång i projektet om ni hade haft de uppgifterna där och då?

– Det är sådana hypotetiska frågor som är omöjliga att svara på. Vi gick ju in i det här med tanken – och jag tror att jag var noggrann med att säga det i april – att vi tror att vi har rekapitaliserat det här bolaget bra. Men vi utesluter inte att det kan komma att behövas mer kapital. Och där är vi ju nu.

Kan du ge någon typ av uppskattning av hur mycket du tror kommer att krävas framöver?

– Vi kan väl säga att vi har en kostnadsutveckling som vi tittar på framöver. Vi har de här förändringarna i projektets omfattning. Allt det är sådant som ska hanteras framöver. Exakt vad det innebär, speciellt så som det ibland formuleras i termer av eget kapital, är en annan sak. Här finns ju mycket vi kan göra genom att hitta sådant som inte är kärnverksamhet för Stegra och som har kommit in i projektet allt eftersom. Det finns möjligheter att göra ett antal olika saker kring hur vi ska göra framöver. Så jag vill inte låsa mig vid en siffra där.

Är det mer än 10 miljarder kronor?

– Hade jag haft en siffra att ge dig hade jag gärna gjort det. Vi håller oss ifrån det för närvarande.

Leif Johansson vill inte ge ett specifikt datum för när produktion i Boden kan starta.

– Det här är ett gigantiskt projekt. Vi brukar säga att det är ett av Europas absolut största industriprojekt. Vi ska producera vätgas och vi ska göra grönt stål. Sedan ska vi valsa stål både i varm och kall form. Så det kommer att bli en infasning av den här verksamheten allt eftersom. Grönt järn går ju att sälja, det finns en marknad för det, säger han och tillägger att han inte vill hänga upp det på ett enskilt datum.

Har det som framkommit i den senaste genomlysningen av Stegra fått er att tro att projektet försenas ytterligare?

– Jämfört med de förväntningarna vi hade när den nya styrelsen kom till bordet för tolv veckor sedan ser vi faktiskt inte att det har någon stor tidspåverkan.

”Har gjort ett bra jobb”

Beskedet om att Håkan Buskhe blir ny vd från och med 1 november innebär att den mångårige vd:n Henrik Henriksson lämnar posten, men fortsätter som rådgivare till bolaget.

Varför Henrik Henriksson petas går Johansson inte in djupare på.

– Han har varit med sedan det här var ett mindre projekt, bara en idé om hur man bygger ett stålverk som ska kunna göra fossilfritt stål. Han har varit en karismatisk och bra ledare för det.

Varför är inte han rätt person att leda bolaget framåt?

– Jag vill inte uttrycka mig på det sättet. Jag tycker att Henrik har gjort ett väldigt bra jobb fram till nu. När man tittar framöver får vi titta på vad som är bra ledarskap och vem som är en bra ledare framöver. Och då har vi landat i Håkan i stället.

Håkan Buskhe, med erfarenhet från energijätten Eon och Saab, tillträder som vd för Stegra om en dryg månad.

– På Eon har han varit med och byggt kärnkraftverk, men han har också en industriell kunskap. Att han är välkänd i industriella sammanhang är värdefullt. Hans erfarenhet av att till exempel ha lett Saab och även varit ordförande i Stora Enso och SKF är en väldigt bra bakgrund för den här fasen. Först en projektfas som ska exekveras och slutföras, och sedan in i en företagsfas där det här ska bli ett bra stålföretag.

Har det framkommit någonting om Henrik under genomlysningen som gör att ni inte väljer honom?

– Om Henrik har det inte framkommit någonting i den meningen. Vi hanterar den situation vi har och försöker optimera. Alla ägare som är representerade i styrelsen har gemensamt fattat beslutet att vi tycker att Håkan Buskhe är en bra person att leda detta vidare.

Hur stor tilltro har du till Stegras långsiktiga plan?

– Vi tycker att det rent kommersiella caset, alltså idén att sätta upp ett integrerat stålverk baserat på el uppe i Norrbotten och den struktur som finns med LKAB och SSAB, innebär att det är en attraktiv miljö att sätta upp det här stålverket i.

Johansson pekar också på EU:s utsläppshandelssystem ETS och och klimattull CBAM gynnar Stegra genom sin fossilfria produktion.

– Där kommer vi att vara en av mycket få, kanske den enda, som kommer att kunna leverera det 2030.

Slutligen: Vilken är den största risken för Stegra?

– Jag tror att den största risken är den vi nu erfar. Det här är ett gigantiskt projekt, och det är nästan inte ens ett projekt. Vi ska göra järnsvamp, sedan ska vi göra stål och sedan ska vi valsa produkter. Att bygga alltihop på en gång och göra det parallellt är naturligtvis en stor utmaning. Att verkligen få igång allting och leverera så att kunderna blir nöjda, det skulle jag säga är den största risken i dag.