Stena delvis vinnare på oljekrisen: ”Rekordhöga fraktpriser”

Stena Line och Stena Bulk är Göteborgsbaserade Stenagruppens största respektive tredje största affärsområde. Under 2024 stod färje- respektive bulkverksamheten (=sjöfrakt av olja och andra råvaror) för 35 procent respektive 13 procent av hela gruppens omsättning. Oljekrisen slår direkt mot bolagen, som får högre bränslekostnader.

– Bränslekostnaderna för ett rederi är mellan 10 och 25 procent, beroende på hur långa sträckor man seglar. På bulkmarknaden kan den siffran vara ännu högre, men där skickar man ökade bränslekostnader direkt vidare till kunden, säger Claes Berglund, kommunikationsansvarig på Stena, till EFN.

Det innebär att det inte finns något behov av att säkra, ”hedga”, bränslepriserna på bulkmarknaden – annat än för egen spekulation. I färjetrafik säljer man däremot ofta biljetter till fasta priser, vilket ökar behovet av prissäkring. Frågan hur Stena Line gör får dock stå obesvarad eftersom företagsgruppen inte vill dela med sig av några detaljer. Claes Berglund säger dock att det även finns andra lösningar som minskar risken.

– Vi skyddar oss mot prisfluktuationer med olika typer av bunkertillägg, som är en rörlig kostnad som vi tar ut av våra kunder, och som de i sin tur sedan tar ut av sina kunder. Vi vill helst inte ta för mycket risk när det gäller bränslet, utan är transparenta gentemot våra kunder där vi redovisar kostnaden som de behöver betala, säger han.

Rekordhöga marknadspriser

Oljepriserna påverkar inte kostnaderna för Stena Bulks egna fartygs bränsleförbrukning på samma sätt, och eftersom marknadspriserna för oljetransporter just nu är rekordhöga så innebär det att Stena Bulk tjänar ännu mer pengar.

– Sådana här störningar gör att priserna generellt går upp. Nu är både Hormuzsundet och Suez i praktiken stängda, eftersom vi inte går genom Röda havet på grund av Huthirebellerna. Det gör att det på kort sikt behövs fler fartyg, vilket driver upp efterfrågan och därmed priserna, vilket är en ljusglimt för oss på de fartyg som vi seglar utanför området, säger Claes Berglund.

Vad är det största problemet just nu för er del?

– Vi seglar ju frekvent i Hormuzsundet och har idag fartyg där på insidan av området, säger han.

Vad kan ni göra åt det?

– Det är inte så mycket man kan göra egentligen. Vi får ta hand om våra besättningar och skydda dem så gott det går, och även skydda våra tillgångar. Besättningarna är det mest angelägna – att de inte hamnar i problem och att de kommer hem vid vaktombyte. Så det handlar mycket om praktiska saker, såsom att få dit ny personal. Det går att lösa, men det är lite mer komplicerat än vanligt, säger Claes Berglund.

Läs även: Över 20 000 sjömän fast i Persiska viken: ”Måste lösas”