Stora satsningar kan skaka försvarssektorn

Europa står inför en av sina största investeringsrundor någonsin. På fem år ska motsvarande nära 9 000 miljarder kronor samlas till gemensamma infrastruktur- och försvarssatsningar, genom EU-initiativet ReARM.

Satsningar som kan öka tillväxten med 0,5 procent men samtidigt öka statsskulden med mer än dubbelt så mycket, 2 procent, fram till 2028, enligt EU-kommissionens rapport.

– Vi rör oss i rätt riktning men vi måste fortsätta prioritera det här. Det är en viktig satsning och vi får acceptera att det kommer att ha vissa konsekvenser, säger Louis Landeman, chef för hållbarhetsanalys på Danske Bank och medförfattare till en rapportserie om den nordiska försvarsindustrin.

En av de största frågorna är hur pengarna ska tas fram och vem som ska bära risken. En europeisk debatt där starka viljor måste samsas om prioritering. 

Bättre tillgång till privat kapital

Ett alternativ för att sprida ut riskerna är en gemensam upplåning med avgifter från EU-länder och Storbritannien, genom European Defence Mechanism (EDM), ett förslag som utvecklas i tankesmedjan Bruegels rapport. Det finns även idéer på en Nato-bank som minskar risken för kommersiella banker, utöver existerande institutioner.

Samtidigt utökas möjligheterna för privata investerare. SEB och Danske Bank har nyligen ändrat sina policyer för att kunna investera i fler försvarsföretag, inklusive vissa med kopplingar till kärnvapen, särskilt om företagen är baserade i Nato-länder.

Och bara 27 procent av nordiska investerare har nu någon form av restriktioner mot investeringar i konventionella vapen. Samtidigt utesluter eller begränsar 81 procent av investerarna affärer med kontroversiella vapen och vapen, enligt Danske Banks analys av investeringspolicy bland 44 nordiska kapitalförvaltare, pensionsfonder och banker. 

Tysk statsskuld och rysk propaganda bubblar

Genom ReArm-initiativet undantas EU-länder från budgetregler när de höjer sina försvarsutgifter med upp till 1,5 procent av BNP.

Även Tyskland beslutade i våras att lätta på skuldbromsen till förmån för försvars- och infrastrukturinvesteringar. Något som även skapat oro för spridningseffekter, högre inflation och räntor till följd av statspappersemissioner.

– Just nu är den tyska ekonomin och de offentliga finanserna i gott skick för att kunna absorbera dessa investeringar och förändringar. Å ena sidan kan investeringarna åtminstone delvis motverka den negativa utvecklingen inom bilindustrin och bli åtminstone en liten källa till tillväxt. Med en statsskuld på drygt 60 procent av bnp finns visst utrymme för ökad upplåning, säger Carsten Brzeski, chef för makroanalys på ING.

Samtidigt sker försvarssatsningar på bekostnad av andra offentliga utgifter som också måste följa EU:s finansregler, säger han.

– I Tyskland pågår redan en politisk diskussion om hur man ska undvika att budgetunderskottet överstiger 3 procent av BNP kommande år. På längre sikt kan det ökade försvarsutgifterna riskera hållbarheten i de tyska statsfinanserna, särskilt om de inte leder till högre tillväxt.

Att samla politisk vilja samtidigt som en ryssvänlig opposition är på framväxt i Europa blir en viktig del i utvecklingen, säger Louis Landeman på Danske Bank.

– Vi har ju en stor högeropposition i de flesta större europeiska länder som är mer rysslandsvänliga.

–  Det är någonting man behöver förhålla sig till och naturligtvis även något som Ryssland försöker utnyttja genom att bedriva en sorts propagandakrig där man säger; varför ska ni lägga pengar på det här? De här pengarna kan vi använda till bättre saker. 

Volatila kurser att vänta

Kapitalflöden till försvarsaktier via ETF:er har ökat kraftigt med 13 miljarder euro på tre år och 4,6 miljarder på tre månader, enligt Danske Banks rapport. Höga värderingar öppnar för investeringar men även risker om värderingarna inte motsvarar verklig tillväxt.

Generellt har större bolag lättare att säkra finansiering varför flera offentliga initiativ om ökade lån och garantier riktas mot mindre och medelstora bolag. En viktig del i att utveckla industrin, säger Louis Landeman. 

– Det är stora förmågor som är väldigt kritiska, som vi inte har och där vi då förlitar oss på USA. Vi behöver innovera fram nya bolag och bygga nya ekosystem. Så det är det som är utmaningen. 

Samtidigt förbättras utsikterna att ta in kapital och man bör räkna med, både fler börsnoteringar och volatila kurser i små som stora bolag framöver, säger Louis Landeman.

– Det blir en hög känslighet i börskurserna för allt som kan förändra tillväxtutsikterna.