Storbanken spår BNP-lyft och räntehöjning i mars

Sveriges BNP väntas öka 2,7 procent i år och 2,9 procent nästa år. I föregående prognos, i maj, väntades BNP öka 2,6 procent i år och 2,9 procent nästa år.

"Även om oljepriset är högre än önskat, och priset på raffinerade oljeprodukter är ännu mycket högre, har kriget inte blivit det stålbad för världsekonomin som många var rädda för. Åtminstone inte än så länge. Faktum är att det ekonomiska läget ser något bättre ut efter sommaren än före, trots de fortsatta krigen i både Mellanöstern och Ukraina", säger SEB:s chefekonom Jens Magnusson.

Oljeprisuppgången begränsas tack vare bland att nya transportvägar, att Irans blockad av Hormuzsundet "läcker" och att Kina har minskat sin oljeimport.

”Centralbankerna är pressade”

Samtidigt visar den förhöjda prisskillnaden mellan råolja och olika destillat att marknaden är pressad.

Tillväxtbilden står sig i stort; om något ligger revideringarna på uppsidan.

"Vi ser begränsade andrahandseffekter på inflationen av högre energipriser men centralbankerna är pressade och väljer något olika vägar: Fed ligger still i år, medan ECB höjer räntan", skriver SEB.

Tillväxten i USA ligger på drygt 2 procent under hela prognosperioden. Euroområdet växlar upp, från knappt 1 procent i år till 1,5 procent 2028, men låga gaslager inför vintern i år medför dock risker för både inflation och produktion.

Kinas tillväxt landar kring 4,5 procent, och exporten förblir tillväxtmotorn.

Riskbilden för global tillväxt lutar fortsatt åt nedsidan. Den globala investeringscykeln har fungerat som tillväxtmässig motvikt.

"En kraftig energiprisuppgång och högre räntor skulle dock snabbt försämra förutsättningarna och ge negativa spridningseffekter som drabbar många områden, inklusive AI-investeringar", skriver SEB.

Svensk tillväxt tar fart och de justerar upp en redan optimistisk prognos för BNP i år.

"Sverige har fått en tydlig uppväxling där investeringar, export och (äntligen) konsumtion nu hjälps åt att lyfta tillväxten", säger Jens Magnusson.

Industrin draglok

Industrin leder uppgången, med särskilt hög efterfrågan på försvarsmateriel, läkemedel och informationsteknologi. Delar av basindustrin möter däremot svagare efterfrågan.

Exporten har stigit stadigt sedan 2022 och varor tar över alltmer. Stora satsningar inom försvar, AI och kraftöverföring talar för en fortsatt stark underliggande investeringsvilja hos företagen.

Konsumentförtroendet har stigit under sommaren men ligger fortfarande väl under det historiska snittet. Det har dock inte hindrat hushållen från att öka sin konsumtion.

SEB ser fortsatt en konsumtionstillväxt nära 3 procent både 2026 och 2027, men en del osäkerhet kvarstår.

Trots starkare tillväxt har arbetsmarknaden varit svagare än väntat och kortsiktiga indikatorer tyder inte på någon tydlig vändning i närtid.

Flera temporära finanspolitiska åtgärder har tryckt ned inflationen exklusive energi, men korrigerat även för sänkt matmoms och sänkta priser på lokaltrafik var inflationen 1,6 procent i juli.

Svängiga priser på utrikesresor är en förklaring, men även det underliggande inflationstrycket visar tecken på att vända uppåt.

SEB räknar med att inflationen stiger till en bit över 2 procent första halvåret nästa år.

Justerar ränteprognos

Deras prognos från maj om att räntan höjs först i slutet av 2027 utmanas från flera håll. De starka tillväxtutsikterna har fått mer stöd och inflationen väntas under nästa år periodvis bli lite högre än målet.

Givet att arbetsmarknaden vänder uppåt under början av nästa år är det troligt att Riksbanken försiktigt börjar justera räntan uppåt.

"Att räntedifferensen mot ECB ökar och att räntan i nuläget ligger i den nedre delen av Riksbankens bedömning av den långsiktiga jämviktsnivån, bidrar på marginalen till vår bedömning. Vi räknar med att räntan höjs till 2 procent i mars och vidare till 2,25 procent i september nästa år. Under 2028 bedöms räntan vara oförändrad", säger Jens Magnusson.

Mycket talar för att finanspolitiken blir mer restriktiv under de närmaste två åren, men att den tillträdande regeringen ändå inte fullt ut kommer att uppfylla budgetmålet.

Den offentliga sektorns skuld som andel av BNP beräknas öka från 35 procent 2025 till 39 procent av BNP 2028, skriver SEB.