Strategens förvåning kring kronkursen

Att kronkursen snällt får finna sig i att kastas runt av omvärldens nycker är en gammal sanning som fortfarande står sig. Från svenskt håll har man i princip gjort vad man kan för att göra kronan så attraktiv det går. God tillväxt, starka statsfinanser och välmående företag hjälper till att hålla emot när det blåser som starkast ute i världen.

Det är sannolikt också anledningen till att kronan inte tappat mer, säger SEB:S makrostrateg Amanda Sundström.

– Jag hade trott att kronan skulle försvagas mycket mer, givet läget. Någonting är det ju som gör att vi inte ser de här krisnivåerna, trots att räntorna i omvärlden är de högsta sedan finanskrisen.

Handelsbankens valutastrateg Michel Gubel är av en annan åsikt.

– Det är väldigt svårt att säga. Det vi vet är att vi har en ränta som inte hjälper kronan på kort sikt, men på medellång sikt har vi en förhållandevis starkare position nu.

Det givna läget, det är en cocktail av räntor, oljepriser, allmän oro och förväntningar på stramare penningpolitik runt om i världen. Allt detta gör att riskviljan sjunker, det finns mindre pengar över för investerare att lägga på riskfyllda satsningar som skulle stärka efterfrågan på kronan.

– Börsen har visserligen varit förvånansvärt motståndskraftig, vilket mycket hänger samman med hela AI-boomen. Men det finns ändå en känsla av oro på marknaden, och det tenderar att inte vara så positivt för kronan, säger hon.

Om den globala tillväxten skulle visa sig bli lägre till följd av Irankriget, oljeprischock eller penningpolitiska åtstramningar, får även den svenska ekonomin en smäll.

– Sverige är en liten ekonomi med en stor exportsektor, och det skulle inte heller vara positivt för Sverige eller uppfattas positivt av valutamarknaden, förklarar Amanda Sundström.

Inflationseffekten överskattad

Det finns också en tredje faktor: när räntorna stiger i omvärlden stramas de finansiella förhållandena åt och det drar åt svångremmen i ekonomin. Det tenderar inte svenska kronan att uppskattas så mycket, menar hon.

Samtidigt är de svenska förhållandena stabila, vilket gör att de svenska räntorna är lägre och Riksbanken höjer inte lika mycket som centralbankerna på andra håll. Avkastningen blir därmed inte lika stor i Sverige som i omvärlden.

– Då blir det mindre attraktivt att placera sina pengar i Sverige än att till exempel placera dem i USA och få avkastning på sina dollar. Så man säljer svenska kronor, placerar pengarna i USA, får en svagare krona och en starkare dollar, säger hon.

Michel Gubel drar en parallell till Schweiz. Där är räntan lägre än i Sverige, samtidigt som statsfinanserna även där är stabila.

– Men du har en sorts ”safe haven” i den valutan. Så kronans försvagning är bara ett bevis på att vi inte är Schweiz och vi blir inte belönade för att vi har starka statsfinanser. Det är bara en liten skvalpvaluta som tenderar att gå svagt i ett sådant här klimat, säger han.

Den svenska inflationen kommer att lyfta en aning till följd av den svagare kronan, eftersom importkostnaderna ökar för företag och konsumenter. Men den effekten överskattas ofta, menar Amanda Sundström.

– Det är inte en exakt vetenskap, men det görs uppskattningar och en tumregel är att kronan behöver försvagas rätt mycket innan det ger någon tydlig effekt på inflationen som helhet, säger hon och tillägger att kronan brukar behöva försvagas med omkring 10 procent för att det ska ge en hel procentenhet på inflationen.

Litet aber för Riksbanken

Kronan har dessutom ett par år av förstärkning bakom sig, vilket har dämpat inflationen i år, konstaterar hon.

– Men om kronan skulle fortsätta försvagas kommer det också så småningom att dyka upp i inflationstalen, nästan mekaniskt.

Oavsett vilket är kronan förmodligen ett samtalsämne även i Riksbankens korridorer, även om tonläget kanske är lägre än vad som var fallet för direktionen under Stefan Ingves, säger hon.

– Jag tycker att den här direktionen har spelat ner eller i alla fall nyanserat kronans betydelse och snarare försökt trycka på att kronan är en av flera faktorer. Det är klart att den spelar roll, men den är inte den enskilt avgörande faktorn.

– Däremot pressas de givetvis av det här. Det är klart att det spelar roll när alla andra runt omkring höjer räntorna. Vi har en historiskt stor skillnad mellan ECB:s och Riksbankens ränta, det talar inte för kronan.

Amanda Sundström tillhör dem som inte tror att en räntehöjning från Riksbanken skulle påverka kronan särskilt mycket, men det finns olika åsikter om den saken bland kåren av makroekonomer – däribland Michel Gubel.

– Det hade sett mycket bättre ut om vi hade legat på ungefär samma nivå som Europa, säger han och syftar på ränteskillnaden mellan Europa och Sverige.

”Höjningen kan tidigareläggas”

SEB har hittills räknat med att Riksbanken väntar till våren innan man höjer räntan, men det kan komma att omvärderas, menar hon.

– Så som det har utvecklat sig de senaste två veckorna är det allt mer som pekar på att den höjningen kan tidigareläggas och hamna redan i slutet av det här året.

Handelsbanken spår en höjning i november, följt av ytterligare en i februari nästa år.

För att utvecklingen ska vändas för kronan krävs att ett antal geopolitiska pusselbitar faller på plats – inte minst att USA och Iran får till stånd en fredsuppgörelse i Mellanöstern. Just nu ser det inte ut att vara på tapeten, konstaterar Amanda Sundström.

Tror du att det kommer bli värre för kronan?

– Jag skulle inte utesluta det, tyvärr.