Svantessons dubbelvarning om USA och världsekonomin

WASHINGTON D.C. Häpna blickar och uppsträckta mobilkameror. Deltagarna som anländer till den amerikanska huvudstaden möts denna varma höstdag av soldater från National Guard i mörkgröna uniformer. Någon säger att turister ibland stannar till för att ta selfies tillsammans med dem.

Det är ett annorlunda möte jämfört med förra hösten, konstaterar Elisabeth Svantesson när vi träffas på House of Sweden. På flera sätt.

– Det är ganska hårt tryck, särskilt från USA, när vi förhandlar inom Världsbanken och IMF. Men jag tycker ändå att det fungerar, de här institutionerna är trots allt väldigt väl fungerande, säger hon.

Finansminister Elisabeth Svantesson har varit på plats sedan måndagen. Som både Sveriges representant och sedan förra året ordförande för utvecklingskommittén har hon en central roll vid årets möte. 

En av frågorna som ligger högt på hennes agenda den här veckan är det globala skuldberget.

– Om utvecklingen fortsätter kan de globala offentliga skulderna snart motsvara hela världens BNP, och det är inte hållbart i längden.

Varje oktober samlas över 10 000 deltagare från finansministrar och centralbankschefer till forskare, journalister och näringslivstoppar, i Washington D.C. för Världsbankens och IMF:s höstmöte. Mötet fungerar som en global arena för diskussioner om skuld, tillväxt, inflation och investeringar.

Ny ton under Trump

Svantesson beskriver hur Världsbankens nuvarande ordförande, Ajay Banga, med sin bakgrund i näringslivet och sitt globala synsätt sätter en tydlig prägel på samtalen.

– Han ses som en skicklig affärsman. Man märker att hans sätt att tänka är globalt, och många uppskattar det. Det finns en respekt för honom och för hans sätt att driva på för förändringar.

Banga var tidigare bland annat CEO för Mastercard. Han kommer ursprungligen från Indien men är numera amerikansk medborgare. Det var Biden-adminstrationen som nominerade honom som högsta chef för Världsbankens våren 2023.

– Världsbanken och IMF vill ju ha reformer, men tonen är annorlunda nu. De försöker balansera mellan USA:s och övriga parters intressen, och det märks när formuleringar ska förhandlas, säger Svantesson.

Växande skulder och stigande räntor

Världens skulder växer i snabb takt, och enligt Svantesson är utvecklingen oroande, inte minst i USA. Det är något som hon förväntar sig många diskussioner om.

– Jag är framförallt oroad över den amerikanska skuldsättningen. Hur den utvecklas är en mycket viktig fråga för hela den globala ekonomin. Även om USA har en stark valuta, säger hon.

Men problemet är större än så. Svantesson menar att skuldsättningen globalt nu nått nivåer som inte längre är hållbara, och de fortsatt höga räntorna gör situationen än mer riskfylld.

Den snabba skuldökningen tog fart efter finanskrisen 2008, då många länder lånade kraftigt för att stimulera ekonomin. Under pandemin accelererade utvecklingen ytterligare när regeringar världen över införde stora stödpaket för att hålla företag och hushåll flytande, vilket nu förstärks av ökade försvarsutgifter och högre räntor.

– Många av mina kollegor i Europa betalar enorma räntor. Det är redan nu en tung börda för många länder, och det påverkar såklart också investeringsviljan globalt.

Hon hänvisar till vad Fed-chefen Jerome Powell uttryckt i flera sammanhang.

– Powell sa det så träffande: “The debt is sustainable, but the path is not sustainable.” Det förklarar läget väl. Fortsätter utvecklingen kan världens offentliga skulder snart motsvara hela globala bruttonationalprodukten.

Handelshoten från USA skapar oro

Spänningarna mellan USA och Kina steg ytterligare när Donald Trump hotade med nya tullar – ett besked som fick börserna att reagera kraftigt.

– Utspelen och den här osäkerheten är ett problem för svensk ekonomi, som är starkt beroende av export och av svenskar som sparar i fonder och aktier, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Hon menar att det inte är tullarna i sig som är de största problemen – utan osäkerheten de skapar.

– Allt handlar nu om USA.

Men, med det sagt, påpekar Svantesson att tullarna kan komma att få större effekter än marknaden räknat med.

– Effekterna av tullarna är svåra att förutse, men i en så integrerad världsekonomi kan de bli större än väntat. Tullar är i grunden en skatt på varor, och det påverkar både handeln och efterfrågan. 

Svensk stabilitet som kontrast

Världen befinner sig i oroliga tider, det återkommer finansministern till flera gånger, och det påverkar även Sverige. Samtidigt pekar Svantesson gärna på Sveriges styrka i detta osäkra globala läge.

– Jag berättade här om den politiska stabilitet vi har i Sverige - åtta partier står bakom försvarsbesluten, vi har ett starkt finanspolitiskt ramverk, budgetar faller inte hela tiden och regeringen byts inte ut varje år. 

Det är ganska unikt, och betyder mycket i osäkra tider, menar hon.

Sverige hör också till de mest kreditstarka länderna i världen, med en statsskuld på endast 35 procent av BNP. Det ska jämföras med över 120 procent i USA.

Skulle Sverige ha kunnat göra något annorlunda för att förbereda sig på Trumps påverkan på den globala ekonomin? Den frågan funderar Svantesson lite på innan hon svarar.

– Jag tror att många av oss tänkte att det nog inte skulle bli så farligt när administrationen tillträdde. Vi kanske inte riktigt förberedde oss tillräckligt. Nu har vi lärt oss snabbt, men det är fortfarande svårt att läsa vad som händer.

Möter Fed-chefen - som gillar svensk country

Under veckan träffar Elisabeth Svantesson den amerikanske centralbankschefen Jerome Powell för ett enskilt möte – en återkommande kontakt sedan tidigare G20-träffar.

Hon vill höra Powells syn på hur tullarna påverkat ekonomin hittills, hur han ser på utvecklingen framåt – och på den växande amerikanska skuldbördan.

– En del av tullarna har varit på plats ett tag. Jag vill höra hur han ser på effekterna, vad han tror framåt. Det är ganska svårt att veta exakt, säger hon.

Powell har haft ett tufft år, med hårt tryck från både politiskt håll och marknaden. Nästa år går hans mandat ut.

Svantesson lyfter Powells integritet och hans förmåga att stå emot politisk påverkan.

– Jag beundrar honom för att han står där och gör sitt jobb. Oberoende starka centralbanker är väldigt viktiga för både länders och den globala ekonomin, säger hon.

Hon tillägger att tendenser till politisk styrning av centralbanker syns på fler håll i världen, något hon ser som oroande.

Mötet blir inte deras första. Powell och Svantesson har setts flera gånger i internationella sammanhang, bland annat vid G20-möten, och hon beskriver samtalen som uppriktiga och respektfulla.

– Vi brukar prata om det som verkligen betyder något, men ibland också om helt andra saker, säger hon med ett leende.

Hon berättar att Feds chef Jerome Powell bland annat är ett stort fan av ett skånskt country-band,The Country Side of Harmonica Sam, vilket han berättade för henne vid ett tidigare möte.