Hård kritik mot Elisabeth Svantessons utspel om bankernas ränta: ”Populistiskt”
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) kritiserar storbankerna för att inte sänka bolåneräntorna i samma takt som Riksbanken, men uttalandet möter hård kritik från ekonomer och opinionsbildare.
– Jag tycker att det är lite populistiskt och oroväckande, för att hon borde veta bättre, säger nationalekonomen Andreas Bergh.
Men finansministern står fast vid sin kritik.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har kritiserat storbankerna för att inte sänka bolåneräntorna i samma takt som Riksbanken.
– Många familjer har haft det tufft under en längre tid. Vi är många som hjälpts åt att få ned inflationen. Riksbanken, parterna och regeringen, alla har tagit sitt ansvar. Att nu bankerna inte tar sitt ansvar sticker i ögonen hos många svenskar, sade Svantesson till Affärsvärlden.
Även Mikael Damberg, tidigare finansminister och Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson, har kritiserat bankerna.
”Riksbankens räntebesked gav många en lättnad. Nu visar det sig att vissa banker behåller 20 procent av sänkningen,” skriver han på X.
Den 23 september sänkte Riksbanken styrräntan med 0,25 procentenheter. Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken har aviserat en sänkning med 0,2 procentenheter för den rörliga bolåneräntan, medan statliga SBAB sänker med 0,15 procentenheter.
Med vid tidpunkten för uttalandet hade bankerna sänkt mer än Stibor – marknadsräntan som styr en stor del av deras upplåningskostnader – vilket fått flera banktoppar att bemöta finansministerns kritik.
Nu ifrågasätts regeringens agerande av flera ekonomer och opinionsbildare, som menar att utspelet mot bankerna, liksom tidigare kritik mot matjättarna, strider mot marknadsekonomins grundläggande principer.
”Signalerar populism”
Andreas Bergh är docent i nationalekonomi och verksam vid IFN, institutet för näringslivsforskning.
– Jag tycker att det är lite populistiskt och oroväckande, för att hon borde veta bättre. Att antyda att den här typen av aktörer skulle ha ansvar för den allmänna utvecklingen i landet när det är regeringens uppdrag att lägga fast den ekonomiska politiken. Livsmedelsaktörerna sätter priser efter sina konkurrenter och Riksbanken har sitt uppdrag att värna om prisstabilitet, säger han.
– Vi lever inte i en kommandoekonomi, det är inte tänkt att privata företag ska ta råd från finansministern och att Riksbanken ska lägga sig i räntor och marginaler.
Johan Norberg, författare och krönikör på EFN, håller med.
– Jag tycker att det signalerar populism, där det är ett sätt att spela med i en föreställning om att något är snett eller att någon är girig. Det är inte såhär man gör i en marknadsekonomi, utan priserna uppstår på marknaden genom ett samspel mellan utbud och efterfrågan.
– Det är direkt missvisande och direkt felaktig information. Att man låtsas att det ska finnas någon omedelbar effekt mellan styrräntan och bolåneräntor. Bankerna har inte en direkt tillgång till billigare kapital för dem bara för att Riksbanken sänker räntan. Men nu får det folk tro det, för att finansministern säger det.
”Tandlöst”
Lars Calmfors, professor emeritus på Stockholms universitet, är inte förvånad över utspelet.
– Sådana där uttalanden har nog inte någon effekt annat än möjligen mycket kortvarigt. Jag ser det mest som ett spel för gallerierna som varken gör någon skada eller nytta. Jag tycker inte att det är något större ingrepp i marknadsekonomin.
Varför inte?
– Tandlöst.
Fredrik Segerfeldt, marknadsansvarig på den liberala tankesmedjan Timbro, lyfter fram en psykologisk förklaring till utspelet.
– Jag tror att svensken i allmänhet måste bli bättre på att vara konsument. Vi har formats av ett samhälle där alldeles för få människor ser bankerna som komersiella aktörer. Man betraktar det som en myndighet och då beter man sig på fel sätt. Vi måste lära oss att vara deltagare i ett marknadssamhälle. Allt för få kontaktar sin bank och byter bank.
– vi lever kvar i resterna av ett enhetssamhälle.
Kritiserar statliga banken SBAB
I samband med uttalandet så frågade EFN den statliga banken SBAB hur de ser på kritiken. De hade vid tidpunkten sänkt sin rörliga boränta mindre än storbankerna.
"Det är rimligt att ställa krav på alla aktörer som finansministern säger. Vi tycker att SBAB gör rätt för sig och tar ansvar", svarade en presstalesperson för banken.
Det är något som både Andreas Bergh och Johan Norberg reagerar på.
– Det är väldigt underhållande i sammanhanget. Om det skulle finnas raka rör mellan riksbankens styrränta och bolåneräntan så borde det synas i den bank som har till statens uppgift att hela tiden pressa marginalen, säger Johan Norberg.
Andreas Bergh:
– Ja, det är klart att de tycker att det är bra att hon pressar andra.
Så svarar Elisabeth Svantesson
”För familjer med bolån så spelar varje tiondels procentenhet stor roll i vardagsekonomin. Om man frågar bolånekunderna så kommer de nog inte tycka att det är varken rättvist eller rätt att bankerna passar på, även om det ”bara” handlar om en tiondels procentenhet.
När Riksbanken däremot höjer räntan brukar bankerna vara väldigt snabba med att höja med lika mycket, därför är det märkligt att de inte agerar på samma sätt när räntan sänks.
Man ska också komma ihåg att prissättningen inte är transparent. När jag tankar bilen så vet jag att han som kommer efter mig kommer tanka för samma pris, men när man förhandlar om bolåneräntor vet man inte vad alla andra får för ränta.
Dessutom är konkurrensen alldeles för dålig. Det är därför som regeringen gör det enklare och billigare att byta bank, så att bankkunderna kan rösta med fötterna.”