Svenska bolaget som hjälper Europa i slaget om rymden

Nyhetsrubrikerna har avlöst varandra sedan i fjol och handlat om allt från gps-störningar och misstankar om sabotage av kommunikationskablar på havsbotten till omfattande oljetransporter från ryska hamnar med undermåliga fartyg. I slutet av maj beslutade regeringen att från och med den 1 juli skärpa kontrollen av utländska fartyg på Östersjön. 

– Vi tänker att det både ska ha en preventiv, avskräckande effekt mot fartyg som ingår i den ryska skuggflotten, och också ge underlag för att vidta andra åtgärder, som exempelvis att sanktionslista fler fartyg, sade justitieminister Gunnar Strömmer den 31 maj. 

Brittiska rymdmyndigheten finansierar

Kustbevakningen beskriver Rysslands skuggflotta som en del av landets hybridkrigföring, som samtidigt riskerar att orsaka en miljökatastrof. 

Genom att stänga ner kommunikationsutrustning och transpondrar har fartygen med rysk koppling ökat möjligheterna att hålla sig undan europeisk kustbevakning. Nu spelar det svenskgrundade bolaget AAC Clyde Space en nyckelroll i att ändra på det. Tidigare i år undertecknades ett avtal med den europeiska rymdmyndigheten ESA, den första delen i ett projekt som fått namnet Inflecion. 

AAC Clyde Space är huvudleverantör av satelliter med den nya tekniken VDES, som utöver spårning möjliggör tvåvägskommunikation med fartyg. En vidareutveckling av de AIS-satelliter som AAC levererat. Budgeten ligger på 30 miljoner euro och den brittiska rymdmyndigheten står för halva finansieringen. I projektet kombineras VDES med satelliter för signalspaning och syntetisk radar (SAR). De två sistnämnda lösningarna levereras av brittiska den brittiska delen av Iceye och Horizon Technologies. Systemet ska vara i full drift 2028. 

– Det gör att det blir det extremt svårt, för att inte säga omöjligt, för någon att gömma sig på havet. Det hjälper inte att stänga av en sändare. Finns det andra signaler ombord, som mobiltelefoner eller radar, kan vi följa ett fartyg – och signaler av olika former, det finns det alltid på fartyg, säger Rolf Hallencreutz. 

Följer 60 000–100 000 fartyg dagligen

Sedan tidigare följer bolagets satelliter 60 000–100 000 fartyg dagligen, något som lagt grund för en databas som bidrar ytterligare till identifiering av avvikande sjötrafik. Inflecion kommer även att användas för att identifiera och agera mot tjuvfiske i europeiska vatten. En verksamhet som enligt uppskattningar från USA:s tullmyndighet i dag står för 20 procent av den globala fångsten. 

ÅAC Microtec grundades i Uppsala 2005. Rolf Hallencreutz anslöt 2014 och sedan 2017 är bolaget noterat på First North-listan. År 2019 förvärvades den då betydligt större satellitutvecklaren Clyde Space i Skottland. 

– När jag kom in var det ett ganska litet, spretigt bolag som jobbade med tillämpningar både inom industri och rymden, säger Rolf Hallencreutz. 

Han beskriver den nuvarande personalstyrkan på omkring 200 personer som ”ingenjörstung”, med omkring 80 anställda i Sverige, något fler i Storbritannien och övriga medarbetare utspridda i Nederländerna, Kapstaden och Fairfax utanför Washington DC. 

I Göteborg finns dotterbolaget Omnisys, som är specialiserat på sensorer för prognostisering av väder via satelliter som i sin tur produceras av OHB i Kista utanför Stockholm. 

I somras förvärvades Spacemetric AB. Bolaget levererar system för datahantering, bland annat för navigering av drönare utan behov av att nyttja gps. Bolagets lösningar har bland annat använts i Natosammanhang. 

Det säkerhetspolitiska läget i Europa har efter Rysslands invasion av Ukraina förändrats och riktat uppmärksamheten mot beredskapen på högsta höjd. 

"Sverige har haft en lite udda syn på rymdfrågor"

Innan dess upplevde Rolf Hallencreutz att branschen var förbisedd bland politiker, och medialt överskuggad av aktiviteter på den internationella rymdstationen och högtflygande planer på resor till Mars. 

– Det känns otroligt välkommet, säger han om skiftet. 

– Sverige har också haft en lite udda syn på rymdfrågor, som ligger under utbildningsdepartementet. Rymden är inte främst utbildning och forskning utan lösningar och system vi behöver här och nu för säkerhet och miljö. Det borde ligga inom närings- eller försvarsdepartementet som i många andra länder. 

Samtidigt öppnar han för att branschens arbete med att sprida kunskap inte varit tillräckligt bra. 

– Jag tror att det finns en hel del beslutsfattare inom institutioner och andra områden som tror att det här med rymden innebär otroligt långa ledtider och enormt höga kostnader. Så är det inte alls i dag. 

År 2025 täcker 30 miljoner kronor hårdvara, uppskjutning och drift av en satellit för jordobservation. Med fyra satelliter blir täckningen för analys av skogar och jordbruksmark mer eller mindre global. Ett enda av Sveriges Gripen E-plan från Saab har i jämförelse beräknats kosta svenska staten knappt 600 miljoner kronor. 

Kan avgöra hälsan hos enskilda träd

När satelliterna väl är uppskjutna är driftskostnaden nära noll och livslängden för dem beräknas till fem år. 

Bland privata aktörer är just nu den enskilt största kunden det kanadensiska rymdbolaget Wyvern – som säljer information från AAC Clyde Space-satelliter vidare till skogsbolag och jordbrukssektor. 

– Våra satelliter kan till exempel se enskilda träd och avgöra deras hälsa, säger Rolf Hallencreutz. 

Information som enligt honom borde vara relevant även för Sveriges dryga 300 000 skogsägare, där staten är den enskilt största. Liksom att i likhet med andra länder kunna utvärdera väder- och klimatpåverkan för jordbruksmarker med större precision. I en debattartikel i SvD har Rolf Hallencreutz tidigare lyft 2018 års skogsbränder i Mellansverige, då nya satellitdata för räddningsarbetet dröjde flera dygn, som ett annat kostsamt exempel på varför han anser att Sverige borde stå bättre rustat. 

– Jag hoppas verkligen att det blir större krafttag. Att ha en egen förmåga i rymden handlar inte bara om säkerhet utan om att möjliggöra att samhället i stort fungerar så bra som möjligt. 

Ska skapa ett alternativ till Starlink

Under projektnamnet Iris 2 ska EU med hjälp av 290 satelliter skapa ett alternativ till Starlink för statlig användning. Den 30 maj uppgavs europeiska Eutelsat befinna sig i samtal om att ta in 15 miljarder kronor i nytt kapital, i första hand från den franska statens strategiska investeringsfond. Frågan fick brinnande prioritet efter maktskiftet i USA i januari som medförde en förändrad inställning till Natosamarbetet, med Elon Musk på dubbla stolar som rådgivare åt presidenten och vd för Space X, samtidigt som Starlink totaldominerar inom satellitkommunikation med fler än tio gånger så många satelliter som närmaste europeiska konkurrent. 

Bolagen, kompetensen och förmågan att åstadkomma europeisk självständighet på området finns. Men även om produktionen sker här är det i de flesta fall fortfarande Space X som står för uppskjutningarna, och med sin storskalighet fått ned kostnaderna. 

När Sverige, tillsammans med Danmark, sköt upp sin första militära satellit i fjol skedde det från en av Space X Falconraketer i Kalifornien. 

– Jag kan bara vara tacksam för det Space X har skapat, och som vi får dra nytta av. De har gjort mycket gott