Syrien lämnat med en tom statskassa

***
Den 8 december 2024 vaknade det syriska folket till nyheten om att Bashar al-Assads regim hade fallit och att jihadistiska Hayat Tahrir al-Sham, HTS hade tagit kontroll över huvudstaden Damaskus. Även städerna Aleppo, Hamah och Homs erövrades på mindre än två veckor.

Några timmar efter att min vän skrivit till mig, stod jag vid gränsövergången Masnaa mellan Libanon och Syrien.
Vad ligger kursen på, frågar jag på ett växlingskontor vid gränsen. "30 000 pund för varje dollar" säger mannen.
På några få timmar rasade det syriska pundets värde kraftigt.

Nu står det klart att diktatorn Bashar al-Assad har flytt landet och lever som flykting i Ryssland. Han lämnar efter sig en kollapsad ekonomi, en förfallen infrastruktur och en enorm förstörelse över hela landet. I en del städer - som i Homs - ligger mer än 80 procent av staden i ruiner och kvar finns en nästan tom statskassa.

Finansministern i övergångsregeringen Basil al-Hanan, säger till tv-kanalen al-Araby: "Vi upptäckte att centralbanken var tom och man har stulit pengarna".

Basil al-Hanan och hans regering har flera utmaningar under de kommande månaderna. Regeringen måste betala ut löner, förverkliga ett löfte om att höja lönerna med 400 procent och skapa en stabil ekonomi. Al-Hanan är tydlig med att det nya styret kommer att avskaffa det 54-åriga planekonomisystemet och införa marknadsekonomin.

"Vi vill locka investerare till Syrien", säger han.

90 procent lever i svår fattigdom

På 13 år - mellan 2011 och 2024 - har den årliga tillväxten av BNP minskat radikalt. Mer än 90 procent av landets invånare lever i en svår fattigdom - varav 40 % lider av extrem fattigdom – ett fenomen som inte existerade före kriget. Arbetslösheten slog rekord med 88 %, vilket gjorde att de flesta syriska hushåll förlitade sig på ekonomiskt stöd från släktingar och vänner utomlands. Internationellt bistånd var mycket begränsat och utgjorde endast en bråkdel av vad som behövdes. Sedan kriget bröt ut ligger landet under en extrem blockad och sanktioner.

Den ekonomiska krisen förvärrades ytterligare av en skenande inflation. Det syriska pundet - fram till regimens sista dag vid makten - hade devalverats till 15 000 pund per amerikansk dollar, vilket ledde till en drastisk ökning av levnadskostnaderna. Samtidigt låg den genomsnittliga månadslönen för anställda i regimkontrollerade områden på cirka 15 dollar per månad, vilket i många fall inte ens räcker för en medelstor familjs utgifter på en dag.

BNP hade minskat från 67,5 miljarder dollar år 2011 till endast 9 miljarder dollar år 2021, en minskning med över 86 %. Detta placerade Syrien på plats 118 av 137 ekonomier enligt Competitive Industrial Performance Index 2021. Nu finns inga pålitliga siffror om landets BNP.

Kollapsad industrisektor

Syrien står nu inför djupa ekonomiska utmaningar som förvärrats av det långvariga kriget.

Förstörda infrastrukturer har lamslagit transport-, energi- och vattensystem, vilket påverkar både produktions- och tjänstesektorerna. Jordbrukssektorn har drabbats hårt av att jordbrukare tvingats fly, förstörda faciliteter och resursbrist.

Minst 12 miljoner syrier lever på flykt. Industrisektorn har kollapsat på grund av förstörda fabriker och migration av kompetent arbetskraft.

De ekonomiska sanktionerna har ytterligare förvärrat situationen genom att begränsa importen av råvaror och teknologi samt hindra handeln, vilket ytterligare försämrat levnadsvillkoren för befolkningen.

Akut behov av hårdvaluta

Mohammad Nassaj är universitetslektor vid American University i Förenade Arabemiraten. Han anser att “en renodlad marknadsekonomi inte är lämplig för Syriens situation”. Han föreslår en blandekonomi där staten reglerar priserna på basvaror som bröd, ris och socker. Nassaj förespråkar också höga skatter på lyxvaror för att skapa intäkter till staten.

Ibrahim Primo, en ekonom från landsbygden i Aleppo, menar att en återuppbyggnad av infrastrukturen är “nyckeln till att locka investeringar och stärka industrin och exporten”. Han framhåller att hårdvaluta kan återföras till landet genom export, samtidigt som strategiska sektorer som olja och bränsle bör förbli under statlig kontroll.

Se också:

När regimen kollapsade hänvisade Reuters till fyra olika källor att Syriens centralbank har 26 ton guld i reserver. För ett land som Syrien på 23 miljoner invånare och en totalförstörd ekonomi är landet i akut behov av hårdvaluta och investerare.

Enligt Primo är politisk och säkerhetsmässig stabilitet avgörande för att locka investerare, eftersom kapital alltid flyr osäkra miljöer.

Varnar för bidragsberoende

Jamal Haj Ibrahim, en expert inom islamisk ekonomi från landsbygden i Idlib, anser att ojämn resursfördelning är grundproblemet för landet. Han påpekar att Syrien är rikt på naturresurser som olja, gas och fosfat, vilka bör gynna hela befolkningen, antingen som ekonomiskt stöd eller som kostnadsfria tjänster som el och vatten.

“Dessa resurser bör också användas för återuppbyggnad och kompensation till krigets offer”, menar han.

Samtidigt anser Abdul Karim Sheikh Zain, ekonom från Damaskus, att “det internationella samfundet har stått passivt under 14 år och låtit Syrien förstöras systematiskt”.

Han varnar för att internationellt bistånd till återuppbyggnaden riskerar att skapa ett beroende av bidrag från utlandet.

Istället föreslår han att “Syrien bör utnyttja sina egna resurser och förlita sig på syriska migranter som är villiga att bidra till återuppbyggnaden”.

Övergångsregeringen väntas inte kunna vidta några avgörande ekonomiska åtgärder förrän en ny regering bildas i mars 2025.

Syriska folket hoppas på ett mirakel för att rädda landets ekonomiska framtid efter decennier av lidande under Assads styre. Ett mirakel som kräver politisk stabilitet, investerare och tro på systemet.

LÄS OCKSÅ: Ministern om Libanons kollaps: ”Vanskötsel”