Telia och "tråk-aktiernas" revansch: ”Det är bara att applådera”

Efter en snabb okulär besiktning på den sjunde våningen i Telias kontorsbyggnad i Solna går det att slå fast en sak: Flera av aktieägarna som deltar på telekomjättens årsstämma minns det troligen som i går när statliga Televerket bolagiserades 1992 och den uppmärksammade börsnoteringen år 2000.

Bryggkaffet och fikabrödet är prydligt uppdukat, en rullator står parkerad vid hissarna. Telias vd Patrik Hofbauer välkomnar de uppklädda besökarna i foajén.

De har all anledning att vara nöjda, inte bara med utbudet av kakor. Det senaste året har aktien avancerat drygt 40 procent.

– Folk är glada, vi har haft medvind. Och så skiner solen ute. Det är en bra kombination, säger Hofbauer med ett leende efter att ha smitit undan från minglet ett par minuter.

För styrelseordföranden Lars-Johan Jarnheimer är den årliga stämman en högtidlig dag. Han beskriver det som ett examensarbete för det gångna året. Och åhörarna lär denna aprildag ha närmare till applåder än burop när den rutinerade finansprofilen visar upp siffrorna.

– Det är lättare att gå in på en stämma med utvecklingen vi haft de senaste åren, jämfört med när aktien stod i 21 kronor, säger han och syftar på turbulensen i telekombolaget i samband med att Allison Kirkby lämnade vd-posten 2024.

Uppgången sedan dess uppgår till 110 procent, inklusive utdelningar.

Jarnheimer har en lång bakgrund inom sektorn, som vd och koncernchef i Tele2 och vice vd i Comviq var han högt upp Stenbecksfärens hierarki.

När han bytte sida 2019, efter vad han själv beskrev som en karantän från telekombranschen på ett decennium, var det ändå många som höjde på ögonbrynen.

Vändningen som skett i Telia är inget hokus pokus, gör Jarnheimer klart. Samtidigt är han förvånad över mängden tid det tar att omstrukturera ett hundraårigt monopol.

– Det är 34 år sedan avregleringen skedde, ändå finns mycket av det gamla kvar, säger han.

Trots det beskriver J.P. Morgan i en färsk analys en pånyttfödelse för den europeiska telekomsektorn.

Investmentbanken argumenterar för att sektorn, som stigit med 70 procent på två år, blivit en tillflyktsort där investerare söker skydd från global osäkerhet. Och det finns flera nycklar till att bolagen är rätt positionerade, menar J.P. Morgan.

Utöver sina i grunden defensiva egenskaper pekar man på att flera av bolagen främst opererar på en inhemsk marknad och påverkas i liten grad av internationella handelsstörningar. De hårdvaruviktade företagen beskrivs också som opåverkade av det AI-hot som slagit mot flera noterade bolags aktiekurser under vårvintern.

Branschen gynnas dessutom av att toppen för investeringar inom fiberutbyggnad troligen har passerat, vilket frigör stora kassaflöden, skriver J.P. Morgan.

I Telias konkurrent Tele2 ser investmentbanken en god lönsamhetspotential med utrymme för prishöjningar under flera år. Samtidigt förväntas bolagets omfattande sparprogram driva tillväxten snabbare än hos nordiska konkurrenter.

Marknaden har som så många gånger förr redan agerat, och värderat upp Tele2 kraftigt. På två år har börsvärdet dubblats och passerade i april 135 miljarder kronor.

Fransk mångmiljardär bakom vändningen

Bakom vändningen står fransmannen Xavier Niel, en mångmiljardär som byggt sin förmögenhet genom investeringar i europeiska internet- och telekombolag.

När Kinnevik valde att sälja sin kronjuvel 2024 tog Niel emot det med öppna armar. Via sitt ägarbolag Freya Investissement sitter han nu på 22 procent av aktierna, ett innehav värt runt 30 miljarder kronor.

Fransmannen har gjort stora ingrepp i telekomjätten med ett aggressivt sparprogram.

Niel och bolagets ledning har på kort tid lyckats öka rörelsemarginalen från 40 till 44 procent.

– Det är bara att applådera vad de har åstadkommit hittills, säger en analytiker som bevakar telekomsektorn.

Samtidigt har den stora uppvärderingen gjort honom något höjdrädd.

– Det blir svårare och svårare att upprepa sådana prestationer.

Det krävs ingen raketforskning att slå fast att en mindre resultatmiss riskerar att få stora konsekvenser när värderingarna skruvats upp rejält, menar analytikern.

– Teleoperatörerna tenderar inte att vara de som får de mest positiva reaktionerna på rapportdagarna. Då måste man verkligen slå förväntningarna. Varje liten miss kan få större effekt på aktiekurserna.

Han noterar också stora utflöden ur sektorn de dagar som börsen är på gott humör.

– Skulle det bli ett tydligt risk on-klimat kan det bli motvind.

Mycket är också inprisat i teleoperatörernas aktiekurser här och nu, med kostnadseffektiviseringar bakom sig.

Viss tillväxt går dock att hitta framåt, när försvarsinvesteringarna i Europa ska öka och telekombolagens infrastruktur är en viktig beståndsdel.

– Det är absolut en medvind, men alltid svårt att se i siffrorna då det är mycket hysch-hysch, säger analytikern och fortsätter:

– Men det är klart att det bidrar ganska bra på B2B-sidan de kommande åren. Sen ska man ha klart för sig att operatörerna har många olika typer av intäkter. En del som faller bort är gamla så kallade legacy-intäkter från kopparnätet, säger han och syftar på skiftet från traditionell fast telefoni och bredband via kopparkablar.

Patrik Hofbauer kallar försvarsinvesteringarna en viktig tillväxtfaktor för Telia.

– Det handlar om samhällskritiska tjänster, inte bara försvaret, utan också sjukhus. Sådana tjänster är viktiga kunder, liksom den digitala infrastruktur vi bygger.

Media – inget för Telia

Efter bara några veckor som vd på telekomjätten städade han i koncernledningen, ett halvår senare initierade han ett stort sparprogram där personalstyrkan skulle minska med 3 000 anställda.

Ytterligare en milstolpe var försäljningen av TV4 förra året, en affär som inbringade 6,5 miljarder kronor.

Medieverksamheten är en dörr Telia helt har stängt, säger Hofbauer i dag.

– Det är inte där vi ska vara, konstaterar han.

Vd:n och Telia är nu mer än halvvägs in i den treårsplan som sattes hösten 2024 där intäkterna ska växa med 2 procent, ebitda i snitt ska öka med 4 procent och ett kassaflöde på minst 10 miljarder ska uppnås.

– Vi är på god väg att leverera på det, säger Hofbauer.

För första gången på sex år kunde Telia i år höja utdelningen.

Styrelseordföranden Lars-Johan Jarnheimer är trots det en försiktig general och säger till EFN att styrelsen håller sig konservativa, trots verksamhetens starka momentum.

– Vi måste se till att ha beredskap om det kommer nya svarta svanar. Ofta kommer de ju inte ensamma, utan flera samtidigt. Men med den skuldsättningsgrad vi har i dag är vi förberedda. Vi hoppas förstås att det inte kommer några svanar överhuvudtaget, men min erfarenhet är att det gör det.

Definitionen av en svart svan är att man inte vet att den kommer. Vilka risker finns det i Telias affärsmodell?

– Att vi inte fortsätter utvecklas på kundsidan och styr verksamheten efter vad kunden vill ha, det är det viktigaste att värna. Det är en resa vi har påbörjat och absolut måste fortsätta på.

Epitetet tråkbolag skrattar han åt. Folk får tycka vad de vill.

– Vi tycker i alla fall inte att det är tråkigt.

– Jag har inget emot att vi uppfattas som tråkiga, så länge vi levererar och håller det vi lovar till kunder, medarbetare och aktieägare, fyller Telias vd Patrik Hofbauer i.