Thedéen: Nästa åtgärd en höjning – men osäkert när
Det sade riksbankschef Erik Thedéen vid det penningpolitiska mötet den 19 augusti, enligt protokollet från mötet. Vid mötet lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

"Mot denna bakgrund bedömer jag att vår nästa förändring av styrräntan behöver bli en höjning", sade han.
Det blir centralt att löpande analysera de fortsatta effekterna av de höga energipriserna, styrkan i de olika drivkrafter som påverkar tillväxten och hur företagens efterfrågan på arbetskraft utvecklas.
"Vinden har tilltagit och farten har ökat och med det ökar också riskerna något. Nästa steg blir att minska segelytan, men tidpunkten för det är fortfarande osäker", sade han.
Ser liknande osäkerhet
Jämfört med förra våren finns nu en liknande osäkerhet kring vilken effekt olika utbudsstörningar har på konsumentpriserna.
Hittills ser vi inga tydliga tecken på en varaktig, bred uppgång i inflationen, inte i Sverige och inte heller hos våra viktigaste handelspartners.
Flera mått på pristryck och utbudsstörningar indikerar också att effekterna av kriget i Mellanöstern än så länge varit mildare än vad man kunde befara i våras.
Men konflikten kring Persiska viken fortgår, om än med varierande intensitet.
En del tillfälliga åtgärder, som Kinas minskade import av petroleumprodukter, har bidragit till att dämpa uppgången i oljepriset.
Samtidigt kvarstår begränsningar i kapaciteten att raffinera råolja och i Europa är priset på naturgas fortsatt ungefär dubbelt så högt, jämfört med nivån vid årsskiftet.
"Utbudsstörningar framför allt på de olje- och gasrelaterade marknaderna är alltså fortsatt en inflationsrisk", sade han.
”Större risk nu för inflationsimpulser från krig”
Inflationsutfallen har varit högre och det går inte att utesluta att en del av uppgången kan bero på en kombination av stigande energipriser och en relativt god efterfrågan till följd av en starkare konjunkturutveckling.
Svensk ekonomi rör sig nu i relativt snabb takt mot ett normalt resursutnyttjande. Det betyder att de utbudsstörningar som vi nu upplever sker i en ekonomi som präglas av en god efterfrågan.
"Jag bedömer därför att risken nu är större att inflationsimpulser från krig, torka och tillfälliga flaskhalsar ska ge upphov till andrahandseffekter i form av bredare prisuppgångar", sade han.
Den starkare tillväxten innebär också att fjolårets argument för lägre ränta inte längre gäller.
Slutsatsen är att vaksamheten mot stigande inflation måste vara hög. Men riskerna för högre inflation är långt ifrån entydiga. Alltjämt finns det lediga resurser i ekonomin och det kan vara så att den ekonomiska tillväxten tar fart utan att det i närtid ger ett tydligt avtryck på arbetsmarknaden, sade han.
Följ taggar

