Tjuvkika här – innan du dras med i hajpen
När vi skiftar år blir det tätt mellan summeringarna. Årets vinnare och förlorare ska koras. Inte sällan hamnar hälsovårdsaktierna i såväl toppen som botten, trots att det räknas som en defensiv sektor.
Detta är en kommenterande artikel. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Det finns oerhört många noterade bolag inom sektorn hälsovård. Inte konstigt – det krävs mycket pengar för att få fram nya läkemedel och medicintekniska produkter.
Överrepresenterade i toppen – och botten
Bland de fem aktier som gått bäst på Stockholmsbörsen i år är tre läkemedels- och medicinteknikbolag. På tio i topp-listan är andelen hälften. Siffrorna är likartade längst ned i tabellen.
Stockholmsbörsens hälsovårdsvinnare 2024 | Totalavkastning, 1 år | Börsvärde (mkr) |
Isofol Medical | 203% | 359 |
Raysearch | 140% | 7 335 |
EQL Pharma | 137% | 2 225 |
Saniona | 108% | 937 |
Bonesupport | 106% | 26 011 |
Källa: Börsdata.
Över 30 hälsovårdsbolag har en kursutveckling på minus 90 procent eller sämre på fem år. 14 bolag har mer än dubblat aktiekursen, men bara 18 har slagit Stockholmsbörsens breda index.
Stockholmsbörsens hälsovårdsförlorare 2024 | Totalavkastning, 1 år | Börsvärde (mkr) |
Xbrane Biopharma | -98% | 249 |
Episurf Medical | -87% | 84 |
Q-Linea | -83% | 74 |
Nanologica | -83% | 160 |
Oncopeptides | -80% | 330 |
Källa: Börsdata
Sektorn rymmer läkemedelsjättar som Astra Zeneca, men dessutom medelstora bolag som säljer sjukhussängar och förbrukningsvaror med obefintlig regulatorisk risk. Här finns också små bolag med minimala chanser att ta sig till marknaden, än mindre bli en kommersiell succé. Inte sällan blir just dessa bolag föremål för överdriven hausse bland privatsparare, även om det var mer förekommande för några år sedan.
Från förhoppningsbolag till big pharma
Hälsovårdssektorn har starka megatrender i ryggen i form av en ökande åldrande befolkning och större investeringar i sjukvård när välfärden ökar. På senare år har branschen dominerats av fetmaläkemedel, åren dessförinnan var det covid.
Att det är en defensiv sektor är svårt att argumentera emot, eftersom den är okänslig för svängningar i konjunkturen. Men att det skulle vara liten risk och därmed mindre avkastningspotential går inte att utläsa när man ser till branschens verkliga jättar, vilket också är några av världens största bolag. Bland giganterna finns inga riktiga bottensänken, men om man bortser från Novo och Eli Lily är det bara Astra Zeneca som hållit jämna steg med börsen.
Totalavkastning, 1 år | Totalavkastning, 5 år | |
Eli Lily | 38% | 512% |
Novo Nordisk | -10% | 243% |
Astra Zeneca | 8% | 56% |
Merck | -5% | 30% |
Johnson & Johnson | -4% | 15% |
Pfizer | 0% | -7% |
Roche | 7% | 1% |
Källa: Börsdata
Lätt att dras med i storytelling
När man läser hälsovårdsbolagens årsredovisningar och hemsidor är det lätt att dras med i entusiasmen. Ofta handlar det om att rädda liv eller hjälpa svårt sjuka människor. Behandlingarnas effektivitet, säkerhet och potential till kommersialisering är svåra att bedöma. Vanliga nyckeltal som man använder sig av när man utvärderar aktier blir ofta irrelevanta. Bolagens förmåga att komma på nya, effektiva och säkra läkemedel blir avgörande.
Den som inte sätter så hög tilltro till sin medicinska expertis kan tjuvkika i den här listan. Här listas läkemedel som anses banbrytande och som får prioriterad ansökan hos FDA. Det kan ge en liten vink om innovationskraften hos bolaget. Här kan nämnas att Astra Zeneca har ett flertal läkemedel på listan.
Ett annat sätt att välja aktie inom hälsovård kan man utgå ifrån vilken typ av bolag man vill äga till exempel utifrån ägarstruktur, förvärvsstrategi och vilka behandlingsområden som dominerar. Tror man fortsatt på läkemedel mot fetma är det förstås Eli Lily och Novo Nordisk som gäller bland jättarna. Astra Zeneca (här kan du läsa Kelly Connelins analys) är stora inom cancer och sällsynta sjukdomar bland annat. Pfizer är en aggressiv förvärvare, stora på vaccin och mycket annat, medan Roche familjeägt, med cancer och neurologi, som stora affärsområden. Johnson & Johnson är ett konglomerat som har en ansenlig andel produkter som säljs i vanliga livsmedelsbutiker.
Investera i rätt fas och öka dina chanser
Bolag som kommit långt i sin produktutveckling har fortfarande en binär risk, vilket såklart gör det hela mycket svårare. De stora kursrusningarna sker ofta någonstans kring fas 3 och fram till kommersialisering. Då är också chansen större för uppköp.
Således ska man nog som glad amatör hålla sig borta från preklinisk fas (labb och djur) och fas 1 (där man testar på människor om behandlingen är skadlig, inte om den fungerar). Det är alltså först i fas 2 som läkemedlets effekt studeras. Efter fas 3 kan man lämna in läkemedlet till myndigheter för godkännande.
Men även efter godkännande och kommersialisering finns regulatorisk risk. Det är först då man kan upptäcka de riktigt ovanliga biverkningarna, om sådana finns. Knappt en tiondel tar sig hela vägen till godkännande, men chanserna varierar mellan behandlingsområdena. Statistiskt brukar det vara minst sannolikhet för cancer, medan hematologi (blodsjukdomar) har större chanser.
Och trots att Novo Nordisk och Eli Lily är raketer av oerhörd magnitud är det ofta drömmen bland privatinvesterare att hitta nästa Bonesupport eller Camurus. Då ska man ha med sig att man har oddsen emot sig.