Tröga starten – det krävs för att ge bankaktierna ny fart
Banksektorn går in i 2026 med ett starkt år bakom sig, men utan räntehöjningar i sikte kan tillväxttakten avta, och börsuppgångarna bromsa in.
– Sektorn värderas fortfarande lägre än övriga börsen, konstaterar Rodney Alfvén, partner på Hallvarsson och Halvarsson.

Banksektorn går in i 2026 med ett starkt 2025 i ryggen. Sedan bottennivån i kölvattnet av Donald Trumps ”Liberation Day” i april, har SEB handlat upp 52 procent, Nordea är upp 55 procent, Swedbank har avancerat 42 procent och Handelsbanken nära 33 procent.
– Om man ser till de långsiktiga rörelserna, så har vi sett att bankerna klarade lågkonjunkturen mycket bättre än vad man inledningsvis trodde. Kreditkvaliteten var fortfarande väldigt stark, med nästan inga kreditförluster, säger Rodney Alfvén, partner på Hallvarsson och Halvarsson.
Men inledningen av 2026 har präglats av lite mer försiktiga uppgångar när börsen generellt gått väldigt starkt. Swedbank är upp 1,2 procent, Handelsbanken och Nordea är upp 0,3 procent, och SEB är upp 1,2 procent. Rodney Alfvén tror att den största omprisningen av sektorn kan ligga bakom oss, samtidigt som han menar att bank tenderar att vara undervärderad generellt, och utsikterna framåt ser gynnsamma ut för sektorn.
– Sektorn värderas fortfarande lägre än övriga börsen, men för att driva ytterligare uppgångar behöver vi troligen se en bra utdelningssäsong och att kreditintäkterna från låneökningar slår igenom i rapporterna, säger han.
Han menar att en gynnsammare konjunktur bäddar för tilltagande kreditintäkter, dels för att fler tar lån, dels för att färre har svårigheter att betala tillbaka. De underlättade bolånereglerna spår han kan ge ytterligare bränsle på den fronten under våren. Ytterligare en faktor han menar talar för sektorn är räntenivån, som väntas ligga stabilt under en tid framåt utan höjningar.

”Beror på vilken konjunktur vi talar om”
I högkonjunktur tenderar cykliska aktier att stiga mer än defensiva bolag, så som banksektorn. Rodney Alfvén menar dock att den bilden är något förenklad.
– Det beror på vilken konjunktur vi pratar om. Bankernas lyft ligger sent i den klassiska inhemska cykeln, när hushållen får det bättre och arbetsmarknaden ett uppsving. Verkstadsbolagen drivs främst av den internationella konjunkturen, och stiger inte nödvändigtvis för att det är härligt på hemmaplan.
Mattias Eriksson på Pam Capital ger honom medhåll – till viss del.
– Multipelexpansion förklarar bankernas starka utveckling förra året. Vi anser att de borde värderas ännu högre, med tanke på den stabila verksamheten, men det kan man tycka olika om, säger han.
Multipelexpansion betyder att investerare är redo att betala mer för varje krona vinst. Det leder till att P/E-talet ökar. Eftersom ingen räntehöjning är i sikte, menar Mattias Eriksson samtidigt att det är osannolikt att bankernas tillväxttakt kommer att öka snabbt framöver.
– Då kanske man väljer andra alternativ så som verkstad, där det är bättre tillväxtförutsättningar, och högre hävstång i verksamheten. Det är inte omöjligt att vi får se en viss sektorrotation.
Hävstång innebär att lånat kapital förstärker effekten av en investering – både vinsterna och förlusterna blir större. Bolag som kräver större investeringar för att driva sin verksamhet är därför ofta mer belånade och har större hävstång.

Följ taggar
