Trump ändrade allt – Kanada står inför ödesval

Vi måste utgå från styrka och hitta nya handelsmöjligheter med likasinnade länder, sade liberalernas Mark Carney.

– Vi måste slå tillbaka mot USA med egna tullar. Vi måste agera med styrka, sade de konservativas Pierre Poilievre.

– Vi har sett vad många upplever som ett svek. Vi måste bli mindre beroende av USA, sade socialdemokratiska NDP:s Jagmeet Singh.

– Vem som än blir premiärminister kommer vi vara en pålitlig partner för att skydda oss själva och vår ekonomi, sade separatistiska Bloc Québécois Yves-François Blanchet.

Den direktsända slutdebatten på skärtorsdagen blev på det utrikespolitiska planet en uppvisning i konsensus inför valet den 28 april.

"Ett slag mot hjärtat"

101 dagar tidigare var verkligheten en annan: premiärministern Justin Trudeau meddelade sin avgång efter tio år vid makten med dalande opinionssiffror, internt missnöje och en finansminister och vice premiärminister som lämnat regeringen i protest.

Pierre Poilievres konservativa parti drygade ut sin ledning i mätningarna till närmare 23 procent med en kampanj som spann på missnöjet med Justin Trudeau och ett populistiskt momentum söder om gränsen.

Justin Trudeau har sedan dess ersatts av Mark Carney.

Donald Trump har under sina första månader vänt in och ut på relationen mellan länderna. En chockartad känsla av svek har övergått till galvaniserade antipatier.

– Retoriken kring att annektera Kanada och göra det till den 51:a delstaten var ett slag mot hjärtat av den engelsk-kanadensiska identiteten. En stor del av den självbilden består i att man är goda vänner och allierade, men distinkt särskilda från amerikaner. Där finns förklaringen till varför kanadensare har reagerat som de gjort, säger Colin Coates, professor i Kanadastudier vid York University i Toronto med kanadensisk nationalism som specialområde.

I slutet av mars ombads åhörare vid ett av Pierre Poilievres valmöten att lämna sina Make America Great Again-kepsar med lönnlöv vid dörren. Kampanjmottot ”Canada first” används fortsatt, nu med hänvisning till ett motstånd mot att bli en del av USA.

I opinionsmätningarna har Mark Carneys liberaler vänt till en ledning på knappt 5 procent veckan innan valet.

"Berörs inte lika mycket"

Även separatistpartiet Bloc Québécois – med självständighet för Quebec från det engelskspråkiga Kanada som existensberättigande fråga sedan det grundades i början av 1990-talet – har rört sig mot den politiska mittpunkt som en handlingskraftig front gentemot Washingtons handelspolitik kommit att utgöra.

– De har fått anpassa sig till de nya omständigheterna för att försöka behålla sina platser i underhuset. Men fransk-kanadensare är inte upptagna av skiljelinjer gentemot USA på samma sätt som det engelskspråkiga Kanada. De har en mer pragmatisk inställning och berörs inte lika mycket av relationen till USA, säger Colin Coates.

Att en fabrik i Barrie i Ontario dubblat försäljningen av kanadensiska flaggor sedan de första tullarna utannonserades kommer inte att hjälpa landets ekonomi i en ny verklighet. Under de senaste tio åren har Kanada, i likhet med Europa, halkat allt längre efter USA med lägre sysselsättning, trögare tillväxt och den femte långsammaste återhämtningen inom OECD efter pandemin.

Med en 8,5 gånger större befolkning och mer än 10 gånger större BNP har det enda land Kanada delar landgräns med en enorm ekonomisk betydelse.

77 procent av exporten och 50 procent av importen har USA som mottagare respektive avsändare.

När det gäller Kanadas främsta exportvara har Kina, som minskat oljeimporten från USA med 90 procent i ett försök att få överhanden i den pågående handelskonflikten, välkomnats som ny storkund.

År 2017 undertecknades ett frihandelsavtal mellan EU och Kanada som ökade handelsutbytet över Atlanten med 65 procent efter att mer än 99 procent av tullarna mellan länderna avskaffades. År 2021 följdes det upp med ett strategiskt partnerskap för råvaror. I spåren av den nya amerikanska regeringens inställning till Nato har Europakommissionen identifierat Kanada, Norge och Storbritannien som nyckelpartner för att stärka försvarsindustrin på kort sikt.

Charmoffensiv gentemot Europa

Utrikesministern Mélanie Jolys deltagande vid ett Natomöte i Bryssel den 4 april användes för att intensifiera charmoffensiven gentemot Europa ytterligare.

– Kanada är det mest europeiska icke-europeiska landet i världen. Vårt mål är att komma närmare Storbritannien men i synnerhet EU. Vi är för beroende av USA, det vet vi om. Vi har samma insikter som européerna om behovet av att bli mer självständiga när det gäller försvaret, sade hon.

Enligt en opinionsundersökning från Abacus Data i slutet av februari ansåg 44 procent av de tillfrågade att Kanada borde ansöka om EU-medlemskap medan 34 procent var emot.

En för Bryssel smickrande fingervisning om de politiska vindar som blåser längs Saint Lawrence-floden, men knappast någon realpolitisk lågoddsare.

Vid sidan av att navigera Donald Trumps handelspolitiska agerande har vinnaren i valet också uppdraget att hantera en skenande bostadsmarknad, allt högre matpriser och den rekordlåga ekonomiska optimism hos allmänheten som tvingade bort Justin Trudeau från första början. En prognos från S&P Global den 25 mars talar för att BNP-tillväxten jämfört med 2024 i år halveras till 1,3 procent.