Två mejeriarbetare i vita arbetskläder inspekterar ostar i en mejerilokal. Den ena håller en gul ost i händerna medan den andra står mittemot. Gula ostar är synliga på hyllor i bakgrunden.

Tuffa år efter Arlastriderna – så vände de trenden

Ingen gräddfil för klassiska mejeriet – men nu är de redo för expansion

Boxholm var först i Sveriges att tillverka gräddost, men det var när Arla lade ner mejeriet och flyttade tillverkningen till Östersund som den blev en riksnyhet. Det blev tvister i domstol och förlorade varumärken, men efter fem tuffa år är mejeriet nu redo att expandera med nytt varumärke – och en egen gräddost.

BOXHOLM. Tv-kocken har precis ringt. Han har haft viss panik, det ska bli kräftskiva och han vill, måste, ha tag i Boxholms kryddost.

– Han tyckte vi borde finnas i fler butiker, och det har han ju rätt i, säger Olle Ahlström, vd för Glada Bonden Mejeri, som driver sin verksamhet i det som tidigare var Boxholms mejeri.

Nu var det kryddosten kändiskocken ville ha, men mejeriets stora stjärna brukade vara den lilla runda gräddosten. Mejeriet har anor från slutet av 1800-talet, och blev 1952 först i landet med att producera gräddost. En jätteversion av osten var länge kommunens landmärke. Det var en oljecistern som målats om, men den revs 2024.

Udda kan tyckas, men det har sin förklaring.

Porträtt av en man i vit arbetskläder och huvudband, som arbetar inom mejeriindustrin.
Om vd Olle Ahlströms planer går i lås är Boxholms landmärke, en jätteversion av gräddosten, på plats igen om några år. Foto: Cornelia Jönsson

Folkligt uppror och tvister

Berättelsen i korthet: Boxholms mejeri köptes 2011 av Arla, men 2018 beslutades att tillverkningen skulle flyttas till Östersund, fortsatt under varumärket Boxholms.

Det mötte starka protester lokalt, och omkring 15 000 personer samlades i en protestgrupp på Facebook.

För att ha kvar mejeriet på orten köpte kommunen lokalerna av Arla. Det blev dock snabbt tvist om vem den tekniska mejeriutrustningen i lokalerna tillhörde. Efter flera turer i tingsrätt och hovrätt vann kommunen och 2021 började den ekonomiska föreningen Glada Bonden, bestående av 64 mjölkbönder, tillverka ost under namnet ”Äkta Boxholms”.

En hand håller en gul ostaprodukt med blå etikett från Glada bonden mejeri. I bakgrunden syns fler ostprodukter i en låda.
Sveriges bråkigaste ost? Den gräddost som idag tillverkas av Glada Bonden är samma som brukade heta Boxholms gräddost. Idag står namnet Boxholm mer diskret på förpackningen. Foto: Cornelia Jönsson

Då stämde Arla mejeriet för varumärkesintrång, Glada Bonden stämde i sin tur Arla med motiveringen att ”det är ju inte rimligt att ost från Östersund är den enda som får heta Boxholm.” Men det var det, för den striden vann Arla, och sedan dess står orden "från Boxholm" i betydligt mer diskret stil på Glada Bondens ostar.

Det har varit fem tuffa år för mejeriet.

–  Alla hade räknat med en besvärlig start, men kanske inte att det skulle bli riktigt så här svårt, säger Olle Ahlström.

Lagerhall med höga hyllor fyllda med vita lådor. En arbetare i vit skyddsklädsel går genom mittgången. En gaffeltruck syns i bakgrunden.
Hårdost behöver lagras och när Glada Bonden ökar produktionen behövs ytterligare yta. Nya lokaler har köpts och just blivit godkända av Livsmedelsverket. Foto: Cornelia Jönsson

Olle-effekten

Mjölkbönderna investerade i mejeriet för att kunna fortsätta sälja mjölk till ett bra pris till ett lokalt företag. Det kunde man visserligen, men samtidigt gjorde verksamheten ständiga underskott: 7 miljoner kronor 2023, 10 miljoner 2024 och 5 miljoner 2025. Ägarna har fått skjuta till ytterligare kapital.

Men i år, sedan Olle Ahlström blev vd, verkar det äntligen ha vänt och på årets första sex månader gjorde man ett plusresultat på 800 000 kronor.

En liten summa i världen, stor i Boxholm.

– Jag brukar kalla det Olle-effekten, men det håller nog ingen annan med om, säger han.

Lagom till den nya vd:ns ankomst sjönk nämligen mjölkpriserna rejält. Trist för bönderna, bra för Olle-effekten. Och bättre ska det bli.

Två personer i vita arbetskläder arbetar vid stora stålbehållare i ett mejeri.
Ostmästaren Nicklas Liljeqvist vänder 60 kg ost tillsammans med Olle Johansson. För ostmästaren börjar arbetsdagen ofta redan 04.30. Foto: Cornelia Jönsson

Svensk ost bristvara

Idag ystar Glada Bonden 650 ton ost om året. Det ska snabbt upp till 1 000 ton. 2029 ska man ysta ungefär 2 000 ton och omsätta minst 150 miljoner. 2035 ska man vara en av landets fyra stora osttillverkare. Fantasier?

– Nej, det är en fullt realistisk plan, men vi behöver ta in nytt kapital för att göra den resan. Vi siktar på att ta in 30 miljoner i en första runda, jag är ute och träffar investerare just nu, säger Olle Ahlström.

Hårdost är en av dagligvaruhandelns mest stabila kategorier. Nio av tio hushåll äter ost regelbundet och man köper produkten tämligen opåverkad av reklamkampanjer. Samtidigt har den inhemska tillverkningen sjunkit. På 90-talet tillverkades 90 procent av all ost i Sverige av svensk mjölk. Idag är den siffran bara 40 procent.

– Samtidigt ökar efterfrågan på just svenskproducerad ost. Och det är där vi kommer in och löser problemet, säger Olle Ahlström.

Vit byggnad med svarta fönster och detaljer. Logotyp för Glada Bonden Mejeri på fasaden. Skylt vid entrén till höger.
Mejeriet ligger fortfarande på samma plats i Boxholm som innan striderna med Arla. I fabriksboden säljs specialostar som än så länge inte når butikerna. Foto: Cornelia Jönsson

Ny jätteost?

Tillväxten ska även ske genom legotillverkning för dagligvarukedjornas egna varumärken. Idag tillverkar Glada Bonden ost åt Lidl och Dagab, men inte åt exempelvis ICA.

Teatersscen från Östupproret med flera skådespelare på grön scen. En man i mitten har armarna utsträckta dramatiskt, omgiven av andra aktörer i kostymer med rekvisita som kärl och verktyg.
Östgötateaterns föreställning Ostupproret som turnerade i länet våren 2026. Foto: Samuel Wibeck/Östgötateatern

– Då handlar det om stora volymer med mindre marginaler, men det är just volym vi måste öka för att nå lönsamhet. Med mer volym kan vi även ta hem paketeringen som idag sker på annan plats. Vi kan också öka antalet produkter och lära oss nya produktionsmetoder. Om tio år tillverkar vi fler mejeriprodukter än hårdost.

Flera steg för tillväxten har redan tagits, som att en ny lokal på orten har köpts och blivit godkänd för lagring av ost. I samma lokal finns även plats för ett nytt packeri.

Men jätteosten som revs för några år sedan då?

– Taket på den nya lokalen syns från alla vägar. Det kan hända att det står en ny gräddost där om några år.

Det vore kaxigt, men kanske passande. Arla lade ner sin tillverkning av den lilla, runda gräddosten 2024, så Boxholms eget mejeri är därmed tillbaka som ensam producent av den lilla osten igen.

Konflikten med Arla blev teater

2026 satte Östgötateatern upp förställningen Ostupproret. Föreställningen, som byggde på egna intervjuer och inlägg i Facebook-gruppen Ostupproret, turnerade i samarbete med Riksteatern till ett 30-tal orter i länet, inklusive premiär i Boxholm. Där lyckades man dock bara sälja 359 av 705 biljetter till tre föreställningarna.

Lokaltidningen Corren var inte nådig: ”Hur ofta gör en stor teaterinstitution en hyllningsföreställning till en kommun, dess invånare och kämpaglöd? Nästan aldrig. Men det hände Boxholm och Boxholmsborna svarade – med att inte dyka upp.”

En man och en kvinna i vita skyddskläder och mössor står i en livsmedelsproduktion, kvinnan bär kameror runt halsen.
Reporter Thomas Arnroth och fotograf Cornelia Jönsson på plats i Boxholm. Foto: EFN

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel