Torka i Europa ger sockerboom i Sverige

Perioden juni–augusti blev den varmaste som uppmätts i Västeuropa enligt EU:s klimattjänst Copernicus, med en medeltemperatur på 21,7 grader. Det är 2,5 grader över medelnivån. För jordbruket har konsekvenserna blivit långtgående med kraftigt försämrade skördar över i stort sett hela linjen av grödor. När det gäller sockerbetor är prognosen från EU-kommissionen en 11 procent lägre skörd än normalt.

– Att det kan bli väldigt varmt och torrt är egentligen inget nytt, men sockerbetor är ganska bra på att kompensera för torka under sommaren om man får en gynnsam höst. Och tanken har väl varit att får vi bara lite regn i slutet på augusti eller i början av september så kommer det att kunna bli en hygglig skörd i alla fall. Det var bara det att det aldrig kom något regn, säger Ida Lindell.

Skördarna har varit bra de senaste två åren både i Sverige och i stora delar av Europa, med sjunkande priser som följd. Samtidigt har arealen som det odlas sockerbetor på minskat under en lång följd av år i Europa, med en mind­re återhämtning 2024/2025. Sammantaget har detta – ihop med sommarens torka – lett till att sockerföretagen, trots gott om socker i lager, just nu ser ett behov av större produktion nästa år.

Nordic Sugars erbjudande om tilläggskontraktering för de svenska odlarna var omfattande: 3 400 nya hektar, vilket innebär en ökning av arealen med 16 procent. I socker räknat handlar det om 40 000 ton. Trots det blev erbjudandet fulltecknat.

– Intresset översteg det mål vi hade och tilldelningen kvoterades utifrån den volym odlaren hade sedan tidigare, säger Anders Rydén, chef för Agricenter på Nordic Sugar i Örtofta i Skåne, Sveriges enda sockerbruk.

Hur vanligt eller ovanligt är det att ni vidtar en sådan här åtgärd?

– Det är ovanligt att vi justerar volymen så mycket ett enskilt år, men vi ser efter avregleringen av kvoterna 2017 att socker liksom många andra commodity­varor beter sig volatilt på marknaden. Då är det viktigt att vi också kan vara flexibla i vilka volymer vi kontrakterar och processar för att anpassa oss till den marknad som råder. Vi har de senaste åren varit i en situation där arealerna har minskat i Sverige liksom i andra länder i Europa, vilket gör det välkommet med en ökning igen.

Tröghet i systemet

Avregleringen av kvoterna som Anders Rydén nämner syftar på när EU släppte en tidigare hårt reglerad odling av sockerbetor fri 2017. Följden blev att arealerna först sköt i höjden för att sedan falla tillbaka igen. 

Villkoren för tilläggskontrakteringen från Nordic Sugar är ett pris per ton på 292 kronor för betor av normalkvalitet, men med en möjlighet till tillägg beroende på hur mycket pengar Nordic Sugar tjänar. 30 procent av ett rörelseresultat över 75 miljoner kronor fördelas till odlarna. I ordinarie kontraktering för 2027 betalades ett högre pris, 327 kronor per ton, vilket i sin tur var 13 procent lägre än för 2026. Priset har alltså sjunkit markant trots ett förväntat ökat behov till följd av torkan. Ida Lindell talar om en ”tröghet i systemet”:

– Om du hade ringt mig i våras hade jag sagt att Europa håller på att svämma över av socker. Vi hade en stor skörd förra året och stora lager som vi gick in med i år, sam­tidigt som trycket från resten av världen att leverera socker till Europa varit högt. Men när vi nu pratar om torkan så har det inte varit lite sämre skördar i de stora betodlande länderna i Europa utan på flera håll katastrofala skördar. Men det är ett trögt system som också påverkas mycket av världsmarknaden. Vi förhandlar priser och skriver kontrakt ett halvår innan vi ens sår, så det tar tid innan sådant här slår igenom, säger hon.

Stor variation

Inget guldregn över betodlarna således, men ändå tillräckligt intressant för att erbjudandet skulle fulltecknas. Odlarna får större areal att slå ut sina fasta kostnader på, men också mer arbete och större åtgång av allt dyrare diesel och gödsel.

Just nu pågår årets skörd och till sockerbruket i Örtofta kommer en strid ström av lastbilar med flak dignande av betor. Skörden ser ut att bli betydligt bättre i Sverige än i stora betländer som Tyskland, Polen och Frankrike, men samtidigt inte fantastisk. 

– Prognosen just nu är att vi kommer att hamna nära ett femårsgenomsnitt eller strax under. Men det är fortfarande väldigt lite betor skördade och variationen är stor beroende på hur hårt man drabbats av torkan. Vi har fått lite regn här nu så vi har en god hösttillväxt att se fram emot hoppas vi. Betorna växer ända till november så det är en månads tillväxttid kvar på de betor som står kvar i jorden, säger Ida Lindell.