Tungviktaren: Stockholm på väg att bli Europas finanshuvudstad
Stockholm är på väg att bli Europas nya finanshuvudstad.
I alla fall om du frågar The Economist – som lyfter fram hur Sverige oväntat seglat förbi kontinentens konkurrenter och blivit navet för både börsnoteringar och en snabbt växande obligationsmarknad.
”Fråga en europeisk bankir hur man ska återuppliva kontinentens kapitalmarknader, och chansen är stor att de börjar prata entusiastiskt om Sverige”, skriver tidningen.
Det är en utveckling som få såg komma. I kapplöpningen om att ersätta London efter Brexit var Stockholm nämligen aldrig någon favorit. Ändå är det hit kapitalet söker sig nu – till en marknad där aktörer som EQT redan satt tonen, och där både börsbolag och internationella obligationshandlare jagar nya möjligheter i en marknad som vuxit i rekordfart.
– Vi pratar med internationella aktörer som brukade handla Sverige, men som slutade under det senaste decenniet. Nu kommer de tillbaka, säger Nordkinns investeringschef Ronny Eriksson till The Economist.
Tidningen konstaterar att bilden av Sverige som finansnav har förändrats snabbt och att Stockholm, trots sin undanskymda position efter Brexit, nu fått en helt annan tyngd.
De fortsätter med att peka ut sju faktorer bakom utvecklingen:
• En private equity-jätte i världsklass
EQT är Europas enda private equity-aktör som platsar i samma viktklass som de amerikanska giganterna. Under femårsperioden fram till slutet av 2024 reste bolaget kapital på sammanlagt 113 miljarder dollar – en nivå som i globalt perspektiv endast överträffades av KKR. Det gör EQT till ett av de absolut tyngsta kapitaldrivande bolagen utanför USA och en central förklaring till varför Stockholm blivit en magnet för internationellt kapital.
• En glödhet marknad för börsnoteringar
Nasdaq Stockholm har i år dragit in över 6 miljarder euro i börsnoteringar – flera gånger mer än någon annan europeisk börs – och framstår därmed som kontinentens klart starkaste tillväxtplattform för nya bolag.
• Ett snabbt växande nav för högriskobligationer
Allt fler europeiska emittenter väljer Stockholm för sina högriskobligationer, vilket breddar marknadens roll från en traditionell aktiehub till en central finansieringskanal även för mer riskfyllda företagslån.
• Decennier av starka statsfinanser
Sveriges ovanligt låga statsskuld har länge hållit obligationsmarknaden liten och svårhandlad – men just den historiska återhållsamheten gör att utrymmet för expansion nu är ovanligt stort.
• En historisk upplåningsboom
Den svenska regeringen öppnar kranarna och planerar att trefaldiga obligationsutgivningen de kommande åren. Det dramatiskt ökade utbudet lockar tillbaka globala investerare som tidigare lämnat den svenska marknaden.
• En marknad som tinat upp efter nollräntan
När Riksbanken avslutade sina stora obligationsköp och höjde räntan bröts den låga aktivitet som präglat handeln. Volatiliteten i tioårsräntan har fyrdubblats – och marknaden är plötsligt levande igen.
• Få konkurrenter i jakten på arbitrage
Frånvaron av stora internationella makroaktörer gör att arbitragemöjligheter lever längre här än på större marknader. För handlare innebär det ett ovanligt gynnsamt läge där fler affärer faktiskt går att göra.
Sju punkter som alla pekar i samma riktning: Sverige är på väg att ta en betydligt större roll i Europas finansiella ekosystem.
Eller som The Economist uttrycker det: ”Det kan verka förvånande, eftersom Stockholm knappt fick någon uppmärksamhet i den post-Brexit-kapplöpning där olika städer försökte ersätta London som Europas främsta finanscentrum.”