Tyskland vill centralisera börserna – Stockholmsbörsen hotas
Stockholmsbörsen kan hamna under press när Tyskland vill skapa en enda stor europeisk börs för att konkurrera med New York. Både svenska regeringen och Nasdaq Stockholm bjuder motstånd mot att politiker ska tvinga fram en centralisering till en europeisk bjässe. Men hur stort är hotet mot Stockholmsbörsen?
Det var i tyska Bundestag i oktober som förbundskansler Friedrich Merz kastade fram förslaget att bilda en motvikt till USA.
– Vi behöver en sorts europeisk börs dit framgångsrika företag, som Biontech från Tyskland kan gå och inte behöva noteras på New York-börsen, sade han då. (Covid-19-vaccinets tyska tillverkare handlas på Nasdaq New York sedan 2019.)
– Våra företag behöver en tillräckligt bred och djup kapitalmarknad så att de kan finansiera sig själva bättre, och framför allt snabbare, sade Friedrich Merz vidare.
Blickar man ut över kapitalmarknadens landskap i Europa skådar man ett svåröverskådligt myller. Det finns över 500 handelsplatser. Dussintals nationella tillsynsmyndigheter ska övervaka detta. Denna fragmentering höjer kostnaderna för handel mellan EU-länder. Nystartade företag har svårt att skala upp i Europa och flyr till USA, som Biontech.
Detta smärtar europeiska politiker som kämpar för att lyfta tillväxten.
Friedrich Merz utspel vill dra i gång en debatt och styra den åt tyskt håll, säger finansjournalister i Berlin och Frankfurt. Han sätter tonen inför Europeiska kommissionens paket med lagförslag i december som ska uppgradera EU:s finansmarknad. Fokus i paketet väntas ligga på att centralisera tillsynen och blåsa liv i värdepapperisering. Allra viktigast blir en översyn av hela regelverket för handelsplatser, inklusive för infrastrukturen.
Det är ingen vågad gissning att Friedrich Merz gärna tänker sig Deutsche Börse i Frankfurt i rollen som Europas främsta handelsplats. Euronext i Paris känner sig också kallad. Gruppen har redan ett nätverk med sju börser i Europa.
Deutsche Börse har däremot misslyckats med att köpa upp stora börser. EU:s konkurrenspolis, kommissionen, har satt stopp för Frankfurtbörsens planer. År 2012 stoppade kommissionen samgåendet med Euronext och 2017 ett försök med Londonbörsen. Kommissionen fann att de sammanslagna börserna nästan skulle ha fått monopol på derivathandel på börs respektive clearing av räntepapper. Kanske siktar Friedrich Merz nu på att luckra upp EU:s lagstiftning så att kommissionen blir mindre petnoga mot marknadsdominans inom EU.
Euronext och Nasdaq i Europa
• Euronextgruppen har sitt säte i Paris och finns i Amsterdam, Bryssel, Dublin, Lissabon, Milano och Oslo. Ett uppköp av Aten är på gång.
• Nasdaq Nordic har sitt säte i Stockholm och finns i alla nordiska och baltiska huvudstäder utom Oslo, det vill säga Helsingfors, Köpenhamn, Reykjavik, Riga, Tallinn och Vilnius.
Norden utmärker sig
Reaktionen från Nasdaq Stockholm är, föga förvånande, inte översvallande positiv till Friedrich Merz tanke om en dominerande storbörs.
– Regionala börser spelar en central roll för Europas kapitalmarknader genom att främja lokal tillväxt, innovation och finansiell inkludering, säger Hampus Stenberg, Nasdaqs kommunikationschef i Europa, till EFN.
– En harmonisering av regelverk och infrastruktur stärker transparens och effektivitet samtidigt som lokala styrkor bevaras.
Det går minsann att göra bra ifrån sig redan i nuvarande miljö, fortsätter han. Norden utmärker sig genom hög transparens och hög andel privat ägande i aktier och fonder. Därutöver är Norden världsledande i långsiktig avkastning.
ISK-konton har blivit guldstandarden
Statsminister Ulf Kristersson (M) har varit inne på att skydda Sveriges styrkor när EU:s ledare har diskuterat hur kapitalmarknaden ska stärkas. Visst vill Sverige hjälpa till att förbättra företagens tillgång till kapital i Europa. Men det ska inte ske på bekostnad av det som fungerar bra här.
Draghirapporten i fjol – EU:s stora ledstjärna för högre konkurrenskraft – lyfte fram Sverige som en förebild på detta område. Det gäller särskilt det stora antalet introduktioner av nya företag på börser och vanligt folks stora sparande i aktier och fonder. (ISK-konton har blivit guldstandarden.)
Anmärkningsvärt är att Mario Draghi, som tidigare var ordförande för Europeiska centralbanken, ECB, inte nämner konsolidering av börser som ett prioriterat område i rapporten. Han som många andra pekade på problem med stora variationer i regelverk och tillsyn, fragmentisering av clearing och avveckling, samt avskräckande beskattning och konkurslagstiftning.
Regeringen tveksam till Merzs plan
Den svenska regeringen är i grunden skeptisk till Friedrich Merz tanke att politiker ska tvinga fram en större integration av kapitalmarknaden.
– Hur enskilda företag – oavsett om det är en börs, en fondförvaltare eller en värdepapperscentral – väljer att agera är en fråga för dem själva att avgöra, snarare än för politiken, säger finansmarknadsminister Niklas Wykmans (M) pressekreterare Victoria Ericsson till EFN.
Hon säger vidare att politikens uppgift är att skapa förutsättningar för en effektiv marknad. Störst potential finns i nationella reformer för att fondera pensionstillgångar och ge skatteincitament för privatsparande i aktier och fonder.
När kommissionen lägger sina lagförslag i december väntas Tyskland och Frankrike stå redo att driva på integrationen för att gynna sina bolag och marknader. Det är fullt förståeligt.
Andra länder ser fördelar med ökad integration, men väntas också invända mot minskat nationellt inflytande.
Fram till nu har kommissionen inte gått på Friedrich Merz linje.
– Konsolidering är främst en marknadsdriven process, säger Olof Gill, kommissionens talesmannen för finansiella tjänster, till EFN.
EU:s kapitalmarknadsunion ska underlätta en sådan process genom att undanröja regulatoriska hinder och tillhandahålla incitament, säger han. Vad det kan betyda i decemberpaketet vill Olof Gill inte ge någon vink om nu.
Mycket beror på kommissionens mäktiga ordförande, tyskan Ursula von der Leyen, om hon lutar åt kommissionens gamla linje där monopol är skadligt eller åt sin partibroder i CDU, Friedrich Merz.