Uppsala-labbet firar efter Novo-avtal: ”Bubbel och tårta”

Mårten Rooth är materialkemist i grunden. Det var han som – tillsammans med medgrundaren, patentchefen Anders Johansson, och de andra medgrundarna – för drygt tio år sedan satt och funderade på hur man skulle kunna lösa problemet med läkemedel som måste tas ofta för att verka som tänkt. Då var Nanexa snarast ett teknikbolag som sysslade med ytbeläggningar av olika slag, säger Mårten Rooth.

– När vi förstod hur de här gick att få som partiklar på mikrometerskala insåg vi att vi faktiskt hade potentiella lösningar. Vi började jobba med det och fick bra respons och stort intresse från vår första partner inom läkemedelsbranschen, Astra Zeneca.

Klipp till nutid. Ett tjugotal personer är i dag anställda på Nanexa, som har sitt laboratorium i den flora av medicinteknikbolag som huserar i den gamla läkemedelsjuvelen Pharmacias campus i Uppsala. Vd är David Westberg, med lång bakgrund i läkemedelsbranschen.

Produkten: Ett ”äggskal”

Den huvudsakliga produkten heter Pharmacell. Enkelt förklarat är det ett plattformssystem som utgörs av en ytbeläggning som läggs på läkemedelspartiklar. Partiklarna blandas sedan med vätska till en så kallad suspension, som sedan injiceras under huden. Ytbeläggningen – som Mårten Rooth beskriver som ett ”äggskal” – bryts sönder efter olika lång tid, och preparatet inuti frigörs i kroppen. Hur länge det tar för skalet att brytas ner är en av delarna som Nanexa kan modifiera, beroende på skalets tjocklek och sammansättning.

Idén är att patienten då inte behöver ta lika många sprutor av sitt läkemedel. I stället kapslas en mer koncentrerad dos av preparatet in i Nanexas ”äggskal”, som gradvis bryts ner och frigör lagom mängd av preparatet i lagom takt. Så i stället för en spruta om dagen eller i veckan, tar patienten en spruta i månaden.

Det är den teknologin som den danska läkemedelsjätten Novo nu ska licensiera och använda i vissa peptidläkemedel mot bland annat obesitas och diabetes typ 2.

Själva avtalet vill Mårten Rooth inte diskutera närmare. Men det som har kommunicerats är ett licensavtal, där den danska läkemedelsjätten Novo får global exklusiv licens att använda Pharmacell. Nanexa får i sin tur rätt till uppemot 13 miljarder kronor i milstolpesbetalningar, samt rätt till en ”låg ensiffrig royalty på framtida produktförsäljning”.

Sammantaget är avtalet potentiellt värt nästan 1,2 miljarder euro – motsvarande drygt 13 miljarder kronor. 615 miljoner euro uppges vara initial betalning samt utvecklings- och regulatoriska milstolpebetalningar, enligt pressmeddelandet. Det motsvarar omkring 7 miljarder kronor, men hur stor del av det beloppet som Nanexa får i handen i dag vill varken Mårten Rooth eller styrelseordföranden Göran Ando uttala sig om.

Fördel med eget labb

Mårten Rooth talar däremot gärna och exalterat om den kemiska biten när han visar runt i de specialbyggda lokalerna.

Generellt, säger han, är det givande att få arbeta med den typen av produkter som har patientnytta på riktigt. Bidra till att människor som måste injicera läkemedel, inte behöver ta lika många sprutor. Det gör det lättare för patienterna att faktiskt följa sin förskrivna behandling.

Produktionsstegen görs till stor del i de egna lokalerna, som är noggrant låsta och kräver skyddsutrustning för att få gå in i. Själva processen – där ”äggskalet” Pharmashell sluts om läkemedelsmolekylen – sker i en serie tätt förslutna skåp, isolatorer på labbspråk, där noggrant skyddsbeklädda operatörer arbetar genom fastmonterade handskar. Lite som ett löpande band, fast i kliniskt ren laboratoriemiljö.

De skulle, rent teoretiskt, kunna låta processen ske någon annanstans, säger Mårten Rooth. Men för Nanexa är det en fördel att kunna göra det hemma, för att kunderna ska slippa ta den investeringen och bygga upp ett motsvarande labb. Teknologin bakom Pharmashell är nämligen helt ny, så det är viktigt att kunna visa kunderna att Nanexa klarar att skala upp det, säger han.

– Vi vill kunna visa kunderna att ”titta, vi har inte bara en bra idé, vi kan faktiskt realisera det här”.

Dessutom går det snabbare att göra det själv, säger han.

Att det nu har gett konkret resultat har landat väl hos hela bolaget, konstaterar han.

– Det är ju inte bara en person som gör det här, utan hela teamet. Så det här lyfter ju alla, Vi är naturligtvis stolta och glada att det inte bara är vi som tycker att det här är en bra idé. Det finns andra som tycker det också.

”Blir bättre middag”

Det är en framgång som han visserligen hoppades på, då för många år sedan.

– Det är ju ett litet bolag fortfarande. Man får vara väldigt opportunistisk och försöka se vad man kan göra. Vi visste att vi hade en bra teknik och vi hade bra kunskaper. Men exakt vad det skulle bli visste vi ju inte.

Under förmiddagen hölls en webbsänd analytikerkonferens av mindre format, som visades för personalen i det ballongfyllda konferensrummet. Där medverkade styrelseordförande Göran Ando och vd David Westberg på länk, och svarade på frågor från aktieägarhåll.

De flesta frågor handlade om betalningen, hur mycket pengar Nanexa får nu direkt, vilka läkemedel som ingår i avtalet och när nästa milstolpe kommer.

– Det är allt som vi inte får prata om, konstaterar Mårten Rooth med ett skratt.

Men avtalet är hur som helst i hamn. Det ska firas, säger han. 

– Vi hade lite alkoholfritt bubbel och tårta i morse. Och sedan kanske det blir en lite bättre middag när alla är tillbaka, då ska vi ha något trevligt firande.

Vid 16-tiden på fredagen är Nanexas aktie upp 104 procent.