USA kläms nu från två håll – största problemen
Tidigare chefsekonomen Jan Häggström varnar för "en ny världsekonomi" efter Trumps tullbesked. Dessutom ser han framför sig en bakbunden amerikansk centralbank – med ett problem i varje hand.
– Det blir svårt för Fed att komma till undsättning, säger han till EFN.
Handelsbankens tidigare chefsekonom Jan Häggström var ömsom road och oroad när han lyssnade på Donald Trumps tal från Vita husets rosenträdgård.
– Det är ganska roligt att lyssna på honom, men finalen med tullsatserna var rejält chockerande. Det var långt över vad de flesta var inställda på, vilket inte bådar gott. Om det här blir bestående får vi nog räkna med allvarliga konsekvenser, säger han.
– Vi är på väg in i en ny världsekonomi om det här håller i sig.
Jan Häggström jämför med handelskriget på 30-talet. Samtidigt anser han att den nuvarande situationen är svårare. Dels för att tullarna som annonserades igår var högre än tullarna som infördes då, och dels för att dagens ekonomi är långt mer globaliserad.
– Riskerna är större i dag då ekonomin är mer sammanflätad, så det är svårare att överblicka konsekvenserna som kommer att komma i många led. Vi har gynnats mycket av global konkurrens och kapitalflöden som kan flöda fritt över gränserna.
Dubbelt inflationstryck
Huruvida den amerikanska ekonomin kommer att gå in i en recession är än så länge osäkert, men Häggström påpekar att "recessionsrisken har ökat". För USA:s centralbank, Federal Reserve, kan detta markera starten på utmanande tider.
– Man räknade med en halvprocentig ökning av inflationen, men då räknade man på 10-procentiga tullar eller lägre. Nu får man väl revidera den kalkylen till en procent som ett direkt genomslag, säger Jan Häggström.
Givet att tullarna blir bestående tror han att inflationen kan bli betydligt högre än så. Detta då amerikanska företag kommer att påverkas av kostnadshöjningar i produktionsleden, som i nästa steg förs över direkt mot konsumenterna.
Därtill spår Häggström ett inflationstryck på amerikanska löner, när arbetskraften inte längre konkurrerar med låglöneländer.
Bakbunden centralbank
Federal Reserve har tidigare kommunicerat två räntesänkningar under 2025, med 25 punkter vardera. Under den senaste prognosen kommunicerade man att det kan komma tullar, och sänkte sin tillväxtprognos samtidigt som man höjde inflationsprognosen.
– Det är en jobbig sits att vara i för Fed. Ser man till det kortsiktiga perspektivet, att ekonomin utvecklas sämre och att tillväxten stagnerar, då kanske man måste sänka räntorna. Men om inflationseffekterna blir avsevärt större med accelererande priser då har man inget annat val än att dra upp räntorna, säger Jan Häggström.
– Det gör att det blir svårare för Fed att komma till undsättning jämfört med under pandemin eller finanskrisen.
