USA skrotar ny drönarbataljon – expert: ”Inger inte förtroende”

Tanken med etablerandet av drönarbataljonen var att dra lärdomar av kriget i Ukraina och utveckla avancerade militära system och taktiker för att möta det ryska hotet.

Men bara sju månader senare väljer USA:s armé att avveckla den omtalade drönarbataljonen.

Efter en större övning i Tyskland i augusti och september ska förbandet rapportera sina slutsatser till armén. Bataljonen ska därefter upphöra att vara ett drönarbaserat anfallsförband och i stället ”åter fokusera på sina kärnuppgifter som luftburen infanteribataljon”.

Det uppger en talesperson för USA:s armé för Wall Street Journal.

Tidningen noterar att avvecklingen av förbandet är en del av en bredare satsning att ”gå tillbaka till grunderna”, något som beordrats av general Christopher LaNeve, arméns tillförordnade stabschef.

Christopher LaNeve, som står nära USA:s försvarsminister Pete Hegseth, tog över efter general Randy George som avsattes av Hegseth i april.

Enligt Wall Street Journal var drönarbataljonen ett av de främsta initiativen från Randy George.

Draget att avveckla drönarförbandet möter nu kritik från flera militära expert som bland annat menar att det kommer bromsa arméns ambition att bli ledande inom drönarkrigföring som förändrat slagfältet, både i Ukraina och Mellanöstern.

– Ukraina har i praktiken revolutionerat närstriden. General George började förstå det, och att backa från hans arbete vore djupt beklagligt och farligt, säger Michael O'Hanion, försvarsexpert vid Brookings Institution, till tidningen.

Joakim Paasikivi, tidigare överstelöjtnant och numera senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling, säger att drönarbataljonen var en ”experimentverkstad” avsedd för att intensivt kunna dra lärdomar från Ukraina, både tekniskt och taktiskt.

– Att sprida ut kraven på vanliga linjeförband blir komplicerat även om man säger att man ska det. Det blir tydligt först när vi ser hur man övar på de träningsanläggningar som finns i USA respektive Tyskland. Kommer linjeförbanden som det här ska ombildas till ha egen drönarförmåga och kommer B-styrkorna att verka med drönare i tillräcklig omfattning för att man ska säga att det är en seriös process som leder till att amerikanska armén ska moderniseras på det sätt de säger?

Den generella trenden när det kommer till uttalanden från Vita huset när det gäller teknisk utveckling är illavarslande, menar Joakim Paasikivi.

– Det tydligaste exemplet är när Trump vill införa slagskepp av ”Trumpklassen” och att han har synpunkter på det estetiska utseendet på de ny hangarfartygen och vill flytta på överbyggnaden så de ska bli snyggare i hans tanke. Något som industri och sakkunniga varnar för.

Den viktiga frågan framåt nu, enligt Paasikivi, är huruvida förmågeutvecklingen som bataljonen var avsedd att skapa kommer gå att genomföra på det sätt man nu hävdar – att det ska distribueras i större utsträckning på linjeförbanden.

– Det är mer tveksamt. Mitt initiala intryck är att det inte inger förtroende för den amerikanska arméns tekniska utveckling när det gäller drönarförmåga.

Drönarexperten: För kort tid att se resultat

Henrik Paulsson forskar om drönarfrågor på institutet för krigföring vid Försvarshögskolan. Han konstaterar att bataljonen 3-504 passade väl för experimentet eftersom det redan var på väg att omorganiseras från ett spaningsförband till skytteförband.

”3-504 har bara varit som experimentellt förband i cirka 7 månader eller så. Detta är för kort tid för att visa på faktiska resultat. Originaltanken var troligtvis att det skulle vara i bruk i ett till två år, med lite olika upplägg på interna försök och organisering, och vara väl placerat i Europa för att ge bra plats att öva med och mot andra Nato och ukrainska förband. Stöta och blöta, så att säga. Det krävs tid för att försöka, justera, och identifiera vad som behövs läggas till och ändras - både i processer och taktik, och självklart även i teknik.

Han ser också att själva nedläggningen verkar vara kopplat till en del interna strider i amerikanska armén.

”Försvarsministern Hegseth och tf arméchefen har tryckt på en hel del på ytliga frågor – utseende med mera. Tidigare arméchefen verkar fått sparken för att han inte har hållit med. För att inte bara koppla det till frågor om transpersoner, är det nog mycket också en fråga om hur mycket man vill acceptera det som går emot det ”normala”.

Henrik Paulsson skriver vidare att brigaderna fått nya spaningsförband (Multi-Functional Reconnaissance Company) som är drönartunga, Men de är fortfarande mindre än de som de ersätter, men är nu standardiserade i alla brigader.