USA:s tullar påverkar världshandeln mindre än väntat

När USA överger frihandel och inför höga tullar är det lätt att tro att resten av världen snart följer efter. Men enligt en ny studie från forskare vid bland annat University of Michigan och University of California är den risken betydligt mindre än många befarar.

Forskarna har utvecklat en modell av världshandeln med 42 länder och regioner, där de simulerar ett extremt scenario: Att USA helt lämnar det internationella samarbetet om frihandel. Därefter analyserar de hur övriga länder påverkas och om deras incitament att införa egna tullar förändras.

För de flesta ekonomier förändras de ekonomiska drivkrafterna bara marginellt. Även för stora handelsaktörer som EU och Kina stiger de tullnivåer som modellen bedömer som optimala med mindre än en halv procentenhet. Samtidigt försämras förutsättningarna för fortsatt internationellt handelssamarbete endast obetydligt.

Skäl till fortsatt samarbete

Förklaringen är att ett lands vilja att använda tullar framför allt beror på hur stor marknadsmakt det har gentemot sina handelspartner. Även om USA står för omkring 14 procent av världens import sprids de handelsflöden som påverkas över många länder. För de flesta ekonomier förändras därför inte maktbalansen tillräckligt mycket för att motivera en mer protektionistisk politik.

Forskarna betonar att studien inte innebär att amerikanska tullar saknar ekonomiska kostnader. Däremot pekar resultaten på att USA:s kursomläggning inte automatiskt leder till ett sammanbrott för det internationella handelssystemet. Tvärtom kan resten av världen ha starka skäl att fortsätta samarbeta om låga handelshinder även om USA väljer en annan väg.