Varför öppnas så få nya gruvor i Sverige?

DEL 1.

Bredvid kaffetermosen står en glasskål med en sked i. Det är lätt att tro att det svarta innehållet på något sätt hör ihop med fikat. Fingrar doppas nyfiket i det svarta pulvret.

– Det där kan du aldrig tvätta bort. Det är ren järnmalm, säger Christer Lindqvist, vd på Grangex, bolaget som äger järnmalmsgruvan i Dannemora.

Det har varit tyst i Dannemora i elva år. Byborna som alltid levt med gruvan har sedan länge fått söka arbete utanför det lilla samhället i Norduppland. För i Dannemora finns bara gruvan. Eller fanns. År 2020, när nyheten om att en ny ägare tagit över, blev det snabbt en snackis i byn. Intresseanmälningar till de 180 gruvjobb som ägaren Grangex snart skulle utlysa strömmade in.

Med hjälp av ny teknik skulle den tidigare ”skräpmalmen” nu bli en premiumprodukt med 68-procentig ren järnmalm. Alla tillstånd gick igenom på 52 veckor, vilket i branschen får betraktas som rekordtid. Vattenfall meddelade Grangex att de bara behövde en formell ansökan för att kunna leverera de 23 megawatt i kraftnätet som verksamheten behöver. Nu skulle bara vattnet tömmas ur gruvan och under 2026 skulle malmen där nere få luft igen. Då hörde Vattenfall oväntat av sig. ”Vi kan inte leverera el till er.”

– Tanken på att den inte skulle kunna öppna igen gör mig tårögd och ledsen. Den är jättegammal och bär på viktig historia, ända från 1481. Det är en dröm att få vara med och återstarta den. Vi har verkligen kämpat, säger gruvchefen Michael Meyer, som hunnit fylla 65.

"Det är för spännande för att sluta nu"

Gruvan i Dannemora har under senare decennier stängts och återöppnats i omgångar. Den senaste gången den stängde var 2015. Då hade den bara varit i drift i tre år.

I en tid när fossilfritt stål blivit en strategisk råvara är varje procentenhet järnhalt skillnaden mellan framtid och museum. Marken i Dannemora har alltid haft svårt att leverera högre än 55 procent, vilket krävs för att malmen ska betraktas som duglig. Skräpmalm, var omdömet när gruvan stängde senast. I dag när anpassning till den gröna omställningen och de krav den ställer är en förutsättning för att klara sig i branschen, hade Dannemora varit chanslös med de gamla utvinningsprocesserna.

Christer Lindqvist, vd för ägaren Grangex AB, har som bergsingenjör ägnat hela yrkeslivet åt gruvor och prospekteringar. Ändå har det dröjt ända tills nu när han snart fyller 70 som hans bästa affär ser ut att bli av.

– Det är klart att det hade varit roligt att vara yngre just nu, men det är för spännande för att sluta nu, säger han.

Nyckeln till eventuell succé i Dannemora är ny teknik som kan utvinna mer järn ur malmen.

– Ingen trodde att Dannemora skulle kunna bli modern igen. Man använde samma utvinningsmetod från 1950-talet ända till stängningen 1992. Aldrig gjorde man något för att höja malmhalten här, säger Christer Lindqvist.

Öppningen är 2 miljarder bort

För att vara en del av den gröna omställningen och kunna koka fossilfritt järn måste malmen innehålla bra mycket mer än 57 procent järn. När Christer Lindqvist kunde visa att järnkoncentratet sköt i höjden genom magnetisk separation, hörde investerare plötsligt av sig och den amerikanska jätten Anglo American var snabba att investera i Grangex. De elva miljoner ton ren järnmalm som ska tas upp ur marken så småningom är redan såld och kommer att skeppas till Europa, Nordafrika och Persiska viken. Öppningen i Dannemora är 2 miljarder kronor bort i investeringar. 80 miljoner kronor har redan investerats i maskiner och infrastruktur.

– Det blev ju en chock när vi fick besked om att vi inte kan få tillräckligt med el hit. Sedan dess har vi fått pausa allt här i Dannemora. Nu är det bara två personer som jobbar här för underhåll, säger Christer Lindqvist.

– Det är så tyst i gruvan, ingen högerregel att ta hänsyn till när jag åker ned. Det skulle ju vara full aktivitet här nu, säger Michael Meyer, med en antydan till frustration.

Som genom ett lyckokast dök ett nytt projekt upp samtidigt som all verksamhet stannade av i Dannemora. Järnmalmsgruvan Sydvaranger utanför Kirkenes i Nordnorge var till salu. Med nya separationsmetoder blir malmen där ännu mer koncentrerad, 70 procentig järnmalm. Anglo American nappade direkt på att vidga affären med Grangex AB till att innefatta även Sydvaranger.

– Gruvan i Norge öppnar 2026 och kommer att ge fyra gånger så mycket som i Dannemora. Där får vi ut ett koncentrat som över gruvans livstid är värt 87 miljarder norska kronor. Det har aldrig hänt tidigare. Det bästa av allt är att allt redan är sålt på förhand, säger Christer Lindqvist.

Michael Meyer ansvarar nu i stället för satsningen i Norge, parallellt med att han ser över den vilande anläggningen hemma. I Dannemora ligger fortfarande järnmalm värd 15 miljarder kronor i marken och väntar.

Vattenfall har meddelat att elförsörjningen trots allt går att lösa. Gruvan får 23 megawatt, vilket räcker för att driva verksamheten. Men nu är investerarnas fokus redan riktat mot Norge.

Tidigast i slutet av 2029 är det nya riktmärket för när gruvan i Dannemora kan öppna igen.