Stora rikedomar kvar i underjorden

Del 2.

Den gröna omställningen och de geopolitiska spänningarna har skapat en enorm efterfrågan på många metaller och mineraler. Men det tar fortfarande mellan 15 och 25 år att starta en gruva i Sverige och riskerna är stora, för att uttrycka det milt. Av 1 000 beviljade undersökningstillstånd är det i snitt bara ett enda som leder till faktisk gruvbrytning.

Trots ökat intresse – som bland annat märks i form av ett ständigt ökande antal aktiva undersökningstillstånd hos Bergsstaten – ses den svenska underjorden fortfarande som underprospekterad. Men för mer prospektering krävs mer pengar och med de dåliga oddsen är det pengar som är svåra att få fram. De senaste tio åren har bara en gruva öppnat i Sverige, guldgruvan Fäbodtjärn i Lycksele kommun 2024.

– Att hitta de riktigt bra geologiska förutsättningarna är som att leta efter en nål i en höstack. Det är riskfyllt, säger Maria Sunér, vd på branschorganisationen Svemin.

Långa handläggningstider

Det är ekonomiskt starka LKAB och Boliden som står för en majoritet av all prospektering i Sverige – ofta i närheten av befintliga gruvor, så kallad brownfieldprospektering. För övriga, som ofta prospekterar i tidigare outforskade områden – greenfield – är det knepigare. Institutionella investerare och banker är kallsinniga i de tidiga skedena och då återstår framför allt riskkapital.

– De som prospekterar i greenfield är främst de här mindre och specialiserade bolagen som är experter på just prospektering, ofta med en kanadensisk eller australisk bas. Där finns också en tradition av finansiering, ett ekosystem som vill vara med och finansiera den här typen av projekt, säger Maria Sunér.

Ett annat problem är de långa handläggningstiderna för att få tillstånd. I Sverige är det Bergsstaten som handlägger de två första stegen i ansökningsprocessen, undersökningstillstånd och bearbetningskoncession.

– Jag kan bara prata för oss, men vi har jobbat hårt på att förkorta våra processer de senaste tre åren, och är nästan nere på ett års handläggningstid nu, vilket är vår målsättning, säger Helena Kjellson, som är chef för Bergsstaten och därmed har titeln bergmästare.

Sverige attraktivt internationellt

Enligt LKAB är snittet för hur lång tid det tar att få alla tillstånd på plats 6–8 år i Sverige. Det är mycket längre än i exempelvis Finland och Kanada. Och efter att ha löst finansiering, logistik och energifrågor, detaljplaneändringar och liknande har det i snitt gått 10–15 år till, ibland över 20 år.

Trots långbänken ses dock Sverige som ett attraktivt gruvland internationellt. En majoritet av de aktiva undersökningstillstånden hos Bergsstaten tillhör utländska bolag.

– Man uppskattar att vi har stabila lagar och är en stabil demokrati, säger Helena Kjellson.

"Om EU menar allvar måste vi öppna fler gruvor"

Enligt Bergsstaten är det i princip alltid tre metaller som ligger i topp när det gäller ansökningar om undersökningstillstånd: koppar, guld och silver. Vilket också är de metaller som sett stora prisökningar på senare år. Sedan finns även de sällsynta jordartsmetallerna som anses så viktiga av geopolitiska skäl att EU inrättat den så kallade CRMA-förordningen i syfte att stötta projekt i den sektorn.

Allt detta sammantaget tror Maria Sunér på Svemin borde resultera i att Sverige har 15–20 gruvor i drift 2035.

– Om EU verkligen menar allvar med att öka sin förmåga till självförsörjning, då måste vi öppna fler gruvor. Det är den enkla slutsatsen, säger hon.