Varnar: Kan starta negativ spiral – ”löser inte problemen”

Trots ökade tullintäkter är den amerikanska statsskulden fortsatt på höga nivåer. Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB, menar att underskotten i den amerikanska statsbudgeten kommer att bestå, och till och med stiga under nästa år.

– Donald Trumps politik löser inte de grundläggande problemen som handlar om växande kostnader för pensioner och sjukvård från en åldrande befolkning, liksom tilltagande räntekostnader när nivån på skulden stiger, säger hon.

Statsskulden i USA är på nivåer som inte setts sedan andra världskriget. Kopelman varnar för att skulden kan nå en punkt där räntekostnaderna börjar tränga ut övriga utgifter, vilket i sin tur kan tvinga marknaden att kräva högre räntor och starta en negativ spiral.

– När den punkten nås är svårt att säga. Den nuvarande administrationens förhoppningar är att avregleringar ska leda till högre produktivitetstillväxt och därmed högre potentiell tillväxt, men det återstår att se om man lyckas.

USA är inte ensam om problemet med växande offentliga skulder – i Europa är Frankrike det svarta fåret, där den ohållbara budgeten har blivit kärnämne för de återkommande premiärminister-avhoppen.

– Samtidigt har USA en större flexibilitet eftersom de är en större ekonomi, och en egen valuta som dessutom är en reservvaluta och används i en utsträckning som går långt utöver USA:s vikt i global ekonomi.

Tror på motståndskraftig ekonomi framåt

Vad gäller tillväxten ser samtidigt Elisabet Kopelman viss ljusning, där bland annat investeringar i AI kompenserar för avmattningen inom bygg- och annan utrustningstillverkning.

– Vi har skrivit upp våra prognoser. Företagen har klarat chocken från skiftande tullbeslut och ökad osäkerhet kring den ekonomiska politiken. Tillväxten ser fortfarande ut att avta, men inte halveras som vi tidigare trodde, säger hon.

Även en ökad konsumtionsvilja bland ekonomiskt starka hushåll bidrar till tillväxten. Höginkomsttagare har fått det bättre ställt sedan Trump tillträdde, medan lönerna i den lägsta inkomstgruppen har halkat efter och jobbmöjligheterna förblir begränsade.

SEB bedömer att den minskade sysselsättningen kommer att påverka produktionen och tillväxten negativt, men att de rika hushållen samtidigt kommer att förhindra tillväxten från att backa alltför mycket.