Varning för räntesmäll – hård kritik mot Sveriges försvarsmiljarder
Den alltför expansiva budgeten och överenskommelsen om att lånefinansiera permanent högre försvarsutgifter fram till 2034 berövar kommande regeringar reformutrymme och lägger större börda på framtida generationer.
Det skriver Finanspolitiska rådet i sin årliga rapport ”Svensk finanspolitik”.
De kallar kritiken för den allvarligaste hittills när det gäller hur den förda finanspolitiken förhåller sig till det finanspolitiska ramverket.
Den temporära lånefinansieringen av permanent högre försvarsutgifter är "tydliga exempel på en bristande respekt för det finanspolitiska ramverkets principer".
”I stället för att prioritera mellan olika behov väljer regeringen, och de partier som står bakom de aktuella besluten, att skjuta frågan om finansiering på framtiden. Det innebär att kommande regeringar berövas reformutrymme och att framtida generationer får betala högre räntekostnader, utöver en större kostnadsbörda för årliga försvarsutgifter. Agerandet ökar osäkerheten om politikens åtagande när gäller de offentliga finanserna”, skriver rådet.
De noterar att regeringen, trots att de väntade sig en tydlig återhämning i ekonomin 2026, lade en expansiv budget som resulterar i det största underskottet på 30 år med undantag för pandemiåret 2020. Detta innebär att det inte finns något utrymme för ofinansierade åtgärder vare sig i budgeten för 2027 eller 2028.
Finanspolitiken kör över Riksbanken
De konstaterar att det är Riksbanken som har huvudansvar för stabiliseringspolitiken.
”Budgeten vänder uppochned på denna princip och sätter finanspolitiken i förarsätet; samtidigt som styrräntan bedöms vara nära den nivå som är förenlig med konjunkturell balans är finanspolitikens inriktning tydligt procyklisk. Det är inte en lämplig ordning”, enligt Finanspolitiska rådet.
Rådet står fast vid sin kritik mot att finansiera permanent högre försvarsutgifter med lån och skriver att budgeten bekräftar att det vore fullt möjligt att finansiera de ökade försvarsutgifterna utan att undanta dem från saldomålet.
”Det är anmärkningsvärt att regeringen motiverar avvikelsen från saldomålet med ökade försvarsutgifter och samtidigt sänker inkomstskatten med ett liknande belopp. Att i praktiken låta de ökade försvarsutgifterna ligga utanför saldomålet är inte en fråga om nödvändighet, utan ett politiskt val; finansieringsbesluten skjuts på framtiden. Det strider mot ramverkets principer”, skriver rådet.