Vem ska lastas när det blir dyrare att äta?

Matpriserna gick upp med 3,9 procent i februari jämfört med samma månad förra året, enligt SCB. Det är den högsta ökningstakten på mer än ett år.

Regeringen kallar till krismöte med företrädare för livsmedelsbranschen – och på sociala medier har en kampanj för att bojkotta matjättarna dragits i gång.

Bland de inbjudna till regeringsmötet är Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel. Hon anser att det är positivt att regeringen kallar till sig representanter för hela kedjan från produktion till handel.

– Det är en importerad inflation, inte ett svenskt fenomen. Sverige har samma inflation som övriga Europa. Den beror på extremt dåliga skördar i södra Europa liksom i Brasilien. Och oron i världen, Ukraina, påverkar världsmarknadspriserna, säger Karin Brynell.

– Handeln höjer inte för mycket. Vi har inte kunnat ta ut hela prisökningen i konsumentledet. Marginalerna har gått ned i hela branschen, vi har låga marginaler på drygt 2 procent, säger hon.

Hon säger att hundratals livsmedelsbutiker går med förlust och att småbutiker har svårt att konkurrera prismässigt.

Hon får mothugg av Laura Hartman, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, i dag oberoende samhällsekonomisk expert och tidigare chefsekonom på LO. De stora bolagen vältrar, enligt Laura Hartman, över kostnadsökningarna på konsumenterna till skillnad från hur det varit under tidigare perioder.

– Det finns marginaler att ta av. Det är historiskt höga vinster i näringslivet, också i matbranschen. Bolagen försvarar sina vinstandelar bra, säger Laura Hartman.

– På en välfungerande marknad ska inte allt tas av konsumenterna. Det ska delas mellan minskade vinster och ökade konsumentpriser. Tidigare när torka och råvarupriser ökade kostnaderna tog företagen på sig det, de vältrade inte över allt till konsumenterna. Det skedde ett skifte runt 2022, därefter har kostnadsökningarna slagit över mycket tydligare till högre konsumentpriser, säger hon.

Hon säger att den här situationen beror på att det råder oligopol, alltså att några få stora aktörer dominerar marknaden. Och hon anser att man kan behöva skärpa konkurrenslagstiftningen för att minska maktkoncentrationen.

Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, håller inte med om att matkedjorna tjänar för mycket och att deras marginaler är otillräckliga.

– Matkedjorna tjänar egentligen ingenting. Hos både producenter och säljare har vinsterna minskat de senaste åren. Livsmedelsbutikerna har fortfarande vinster som ligger under de historiska genomsnitten, säger han till ”Ekonomiekot extra” och fortsätter – Det här drivs av kostnader, det är inte företagen som tar ut jättevinster. Det blir dyrare att producera livsmedel. Det beror delvis på energikrisen vi hade, dåliga skördar, väder och klimat, kriget i Ukraina.

Samtidigt gjorde Icagruppen en rörelsevinst på nästan sju miljarder kronor förra året och Ax:son Johnson-sfären en rörelsevinst på drygt tre miljarder kronor. Fredrik N G Andersson säger till ”Ekonomiekot extra” att man måste ställa miljardbeloppen i relation till de stora belopp företagen har investerat i att bygga butiker och produktionskapacitet.

– Gör man det ser man att de här sju miljarderna hos Ica är ganska lite pengar. Det räcker inte om man på lång sikt ska underhålla och utveckla systemen. Det är inte hållbart på lång sikt om vi vill ha en välfungerande livsmedelssektor, säger han.

Matprisökningen på 3,9 procent i februari fördelar sig olika på olika produkter. Kaffe och smör ökade mest med 28 respektive 24 procent på ett år.

Också sötsaker och glass har blivit rejält mycket dyrare, 9,4 procent i årstakt. Mejerivaror som mjölk, ost och ägg har sammantaget ökat i pris med 10,4 procent sedan februari i fjol.

Medan konsumenter är upprörda över de rusande matpriserna hörs inga klagomål från Sveriges bönder – för kanske första gången någonsin. Emma Frödå, chef för affärsområdet Skog & lantbruk på Danske Bank, säger att efterfrågan är hög och att svenska lantbrukare, särskilt de med köttproduktion, kan ta ut bra priser.

– Det är en bra prisbild för lantbrukare. Särskilt för nöt och gris är det bra lönsamhet. Deras lönsamhet har svängt mycket tidigare så de behöver ligga på den här vinstnivån för att kunna investera, säger hon.

Livsmedelsmarknaden i Sverige domineras av tre stora aktörer. Knappast några stora europeiska matkedjor förutom Lidl har tagit sig in i Sverige och brutit oligopolet trots av vi varit medlemmar av EU i trettio år. Flera av de bedömare EFN talar med anser att kommuner är för restriktiva när det gäller att bevilja bygglov för handel och att det drabbar utländska aktörer.

– Hade det funnits pengar att hämta hade utländska aktörer etablerat sig här. Det vore bra att se över plan- och bygglagen när det gäller att etablera butiker. Vissa kommuner är restriktiva, säger Karin Brynell.

Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO, är inne på samma linje. Han säger att Konkurrensverket bör agera för att kommuner ska bli mer flexibla.

– Det är svårt för internationella aktörer att ta sig in på den svenska marknaden. Det lokala planmonopolet och kommuners agerande är en faktor. Ett av problemen är att det är svårt för utländska företag att hitta platser för handel, säger han.