"Vi kommer aldrig ingå i en rysk intressesfär"

Under torsdagen enades EU-länderna – med Ungern som undantag – om att frigöra närmare 9 000 miljarder kronor till försvarssatsningar med hjälp av budgetförändringar och lån.

– Det är inte läge att längre förvänta sig att USA står för finansieringen av försvaret av Europa, säger Ulf Kristersson.
– I längden är det alldeles uppenbart att Europas Nato-länder inte kan förvänta sig att USA ska ta en så väldigt stor del av den samlade finansieringen.

Ulf Kristerssons beskriver sin största oro är att Ryssland upplever att man uppnår sina mål i Ukraina.
– Då går vi in i ett nytt kallt krig under många år framåt. Det vore väldigt dåligt för europeiska demokratier, säger Kristersson.
– Vi kommer aldrig att ingå i en rysk intressesfär, säger han och beskriver den politiska enigheten kring ett stärkt försvar som "unik".

Statsministern säger att han kommer att söka "maximal enighet" i hur svenska försvarssatsningar bortom nuvarande budget ska finansieras.
– Vi har rätt ofta olika uppfattning om hur den samlade resursfördelningen ska se ut och det är inte så konstigt. På samma sätt som vi nu ändrade på det europeiska ramverket så kan man tänka sig övergångsperioder som också påverkar ramverket i Sverige.

Kritiserar fondbegränsningar

På frågan om regeringen kommer att agera vad gäller att vapentillverkare är uteslutna ur de allmänna pensionsfonderna av hållbarhetsskäl svarade Ulf Kristersson att det inte förekommer något aktivt arbete i frågan – men att han är motståndare till att försvarsbolag utesluts.

– Vi tycker verkligen det är en riktigt dålig idé att lägga begränsningar av hållbarhetsskäl på något så viktigt som försvarsindustrin, säger Kristersson.
– Att definiera försvarsindustri som just nu räddar livet på människor i Ukraina som inte hållbar – det är inte hållbart.