Vinnarna och förlorarna – om oljepriset rusar

Oljans betydelse tenderar att både över- och underdrivas. Bilden är tudelad senaste åren. Dels ett minskat oljeberoende i och med den gröna omställning, dels en energikris. Men när rubriker om stigande oljepris avlöser varandra är det bra att påminna sig om avståndet till tidigare rekordnivåer.

Numera får förändringar i oljepriset inte lika tydlig inverkan på bolagen, och framförallt kanske inte på ekonomin i stort. Världen minskar sitt relativa oljeberoende - samtidigt som världsekonomin växer och den allmänna efterfrågan på råvaran drivs upp.

Vinnare och förlorare på ett högt oljepris

Det finns förstås ändå vinnare och förlorare på ett högre oljepris. De mer uppenbara är oljebolagen. Och Oslobörsen, med flertalet noterade oljebolag, är nu nära rekordnivåer. Men det ska tilläggas att hälften av de svenska och norska oljebolagen, precis som oljepriset, fortfarande är på minus på ett år. De globala oljejättarna British Petroleum, Total, Chevron, Shell och Exxon är upp kring 4 till 6 procent på en vecka.

Frakt- och flygbolag är istället direkta förlorare på ett högre oljepris, men aktierna i dessa sektorer är typiskt volatila. Dessutom kan man inte bortse från detaljen att konflikterna som orsakat det högre oljepriset ju stökar till det på flera andra sätt för transportbolagen.

Dåligt för ekonomin

Generellt anses ett högt oljepris negativt för ekonomin. Högre energipriser leder till ökade kostnader och därmed stigande inflation. Även om oljans betydelse för världsekonomin minskar, kan det vara bra att påminna sig om att peak oil, alltså när efterfrågan på olja toppar för att sedan vända ned, ännu inte skett.

Och olja används förstås till väldigt mycket mer än bränsle. Exempelvis inom textilbranschen. Men för den sakens skull är det inte uppenbart att bolagen med hög andel olja som insatsvara nödvändigtvis påverkas. Svenska industribolaget Hexpol, världsledande på tillverkning av gummiblandningar, skickar exempelvis prisskillnader vidare till kunderna och är därför inte alls så känsliga som man kan ana.

Så länge man inte har ett särskilt intresse av att investera på den så olje- och transportdominerade Oslobörsen, bör man antagligen ta senaste veckans ökning i oljepriset med ro. Det är trots allt den tredje oljeprisrusningen av samma magnitud vi sett bara i år.

Således kan man tänka sig att de indirekta konsekvenserna av farhågan för ett brant stigande oljepris har mer betydelse för riskviljan på aktiemarknaden än för de enskilda bolagen, givet att man inte är direktinvesterad i just oljebolag. Det kan dessutom vara komplext att särskilja just en ökning i oljepriset – från den orsak som utlöser prisrusningen, men som aktiemarknaden så ofta kallsinnigt ignorerar.