AI-boomen kan kräva 9 biljoner dollar

I en ekonomisk analys beräknar Stijn Van Nieuwerburgh vid Columbia University hur mycket USA:s AI-utbyggnad kan komma att kosta. I ett av hans scenarier landar investeringsbehovet fram till 2032 på närmare 9 biljoner dollar. Det motsvarar grovt räknat 90 biljoner kronor – omkring 58 gånger Sveriges årliga statsbudget.

Behovet av strömförsörjning är lika enormt och uppskattas till 188 gigawatt. Om anläggningarna använde hela denna effekt dygnet runt skulle elförbrukningen under ett år motsvara drygt 13 gånger Sveriges årliga elanvändning.

Utslaget över perioden 2025–2032 skulle investeringarna motsvara omkring 3,2 procent av USA:s bnp per år. Det är mer än under järnvägens, motorvägarnas och internets stora utbyggnadsperioder, enligt analysen.

Större investeringar – högre risk

Teknikjättarna har hittills till stor del finansierat sina datacenter själva. Nu växer investeringarna snabbare än deras kassaflöden, och finansieringen flyttas allt oftare till externa investerare och särskilda projektbolag.

Ett exempel är Metas datacenter Hyperion i Louisiana. Där har ett separat projektbolag lånat 27 miljarder dollar med tillgångar värderade till omkring 30 miljarder som säkerhet. Det motsvarar en belåningsgrad på 90 procent, men skulden redovisas inte i Metas egen balansräkning.

Stijn Van Nieuwerburgh pekar på hur sådana finansieringslösningar möjliggör stora investeringar, men också kan göra riskerna svårare att överblicka. Beräkningarna bygger på antaganden om framtida utbyggnad, inte beslutade investeringar.