TOPPNYHETER:

Analytiker: Marknaden underskattar storbankerna

De nordiska bankerna är undervärderade och marknaden är alltför rädd för kreditförluster. Det är budskapet från två bankanalytiker som summerar det tredje kvartalet för sektorn, även om rapporterna inte var mer än okej.
– Vi tycker egentligen att utsikterna är ganska goda, säger SB1:s Martin Schei Nilsen.
Mobilskärm med appikoner för svenska banker: Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank, Länsförsäkringar och Danske Bank.
De nordiska bankerna är undervärderade, enligt analytiker som EFN har talat med. Foto: TT Nyhetsbyrån
Hämta EFN:s app för iOS och AndroidGratis för iOS och Android: nyheter, analyser, börs, video, podd. Ladda ner gratis

De nordiska bankerna visade upp helt okej rapporter i tredje kvartalet. Alla banker missade nästan 1 procent på räntenettot, förutom Nordea som lyckades pricka förväntningarna. Tradingnettot var också lägre för de flesta och provisionsnettot var något högre än väntat.

Det är ungefär den resultatmässiga kontentan av det tredje kvartalet, menar Handelsbankens bankanalytiker Martin Ekstedt.

– Det var ett ganska homogent resultat faktiskt för en sektor som annars brukar vara lite spretig, sammanfattar han.

Utsikterna ser också i stort sett positiva ut, säger SB1 Markets bankanalytiker Martin Schei Nilsen. Diverse indikatorer pekar på att det underliggande inflationstrycket är högre, vilket lär resultera i högre räntor.

– Vi ser tecken på större investeringscykler inom försvar, infrastruktur, energisäkerhet och AI, där framför allt de förstnämnda ofta pågår under lång tid. Dessutom tror vi att ihållande höga olje- och gaspriser med tiden kommer att tvinga fler företag att höja sina priser för att bevara marginalerna. Samtidigt kan man fråga sig om vi ser en trend mot ökad deglobalisering med ökad geopolitisk fragmentering. Naturresurser har kanske också blivit mer strategiska de senaste åren, vilket kan bidra till att hålla inflationen uppe på medellång sikt. Jokern är dock produktivitetsvinster från AI, som kan pressa ned inflationen på lägre sikt. Allt annat lika tycker vi därför att räntorna behöver ligga på en högre nivå på medellång sikt, säger han.

Porträtt av en ung man med kort ljusbrunt hår och skägg, klädd i mörk kostym, ljusblå skjorta och grönmönstrad slips.
Martin Schei Nilsen på SB1. Foto: Pressbild

Det är inte nödvändigtvis positivt för bankernas värderingsmultiplar på kort sikt. Men än så länge de flesta lever upp till estimaten och kreditförlusterna inte stiger bör bankerna fortsätta att leverera god avkastning till aktieägarna, menar han.

– Jag tycker att de grundläggande förutsättningarna är bra. Men vi ser ofta att marknaden blir lite mer rädd för förluster i bankerna när räntorna stiger och man kanske tänker att tillväxttakten måste ner, till exempel att investeringscykeln inom AI måste bromsa in, säger han.

Oron är att bankerna ska behöva göra större reserveringar för kreditförluster när räntorna stiger och tillväxten mattas av. Så har det sett ut förr, men de senaste åren har bankerna varit duktiga på att städa i sin företagsutlåning, menar Martin Schei Nilsen.

– Det innebär att bankerna i dag har väldigt bra företagsengagemang i sina obligationsportföljer. Därför är vi egentligen inte särskilt oroliga för att det ska uppstå några stora kreditförluster i bankerna.

Inte heller Handelsbankens Martin Ekstedt är särskilt orolig för kreditförluster. I tredje kvartalet hade i princip alla nordiska banker bättre låneförluster än väntat.

– En del redovisade återföringar på låneförlustraden, vilket hjälpte upp sista raden. De hade bättre kreditkvalitet, helt enkelt.

Bakläxa för IRK-modeller

Kreditförlusterna är inte – som många tror – verkliga förluster, utan baseras på bankernas interna modeller som beräknar hur stor andel av utlåningen som potentiellt skulle kunna bli dålig. Den modellen justeras hela tiden utgående från makroscenarion och i takt med att bankerna får in mer information om sina kunder.

Det som skapade lite oreda i kurserna inför rapporterna var dock inte kreditförlusterna utan så kallade kreditriskmodeller för företagsutlåning, IRK på branschlingo. SEB fick backning på från Finansinspektionen strax före rapportsläppet, och fick aktien att dyka nästan 5 procent – en utförslöpa som fortsatte när rapporten sedan kom in en vecka senare. Även Nordea fick motsvarande feedback, fast från sin egen regulator, Europeiska centralbanken. Kursen rasade nästan 8 procent på rapportdagen.

– Det skapade ett dåligt sentiment i hela sektorn, konstaterar han.

Enligt FI:s beslut ska SEB hålla sig med mer kapital under tiden som man går igenom bankens riskmodell. Hos Nordea pågår i stället en förhandling med ECB om hur modellen ska se ut, men där Nordea, utan att i dagsläget kunna sätta en siffra på det, ändå kan se att utfallet kommer att innebära mer kapitalhållning. Båda bankerna meddelade att återköpsprogrammen pausas under processernas gång.

Hur påverkar de pausade återköpsprogrammen?

– Som analytiker, om man sätter sig och räknar på till exempel SEB:s fall, så handlar det ju om en inlåsning av kapital över en begränsad tidsperiod. Det är inte heller jättemycket pengar utan borde ha motsvarat en halv procent på SEB:s aktiekurs. Så det var svårt att räkna hem de där stora nedställen i aktiekurser som vi såg i de här bankerna, utan det handlar mer om att marknaden uppskattar kapitalåterföring från banksektorn. Om man ställer in någonting som är på plats, så ser det negativt ut.

Martin Ekstedt
Martin Ekstedt, analytiker på Handelsbanken. Foto: Pressbild

Dessutom lyckades Danske Bank med konststycket att sänka sentimentet ännu mer, säger han.

– Danske Bank kände sig nödgade att bryta sin tysta period för att säga att allt är bra hos dem när det gäller IRK-modeller. Det fick lite motsatt effekt. Marknaden tänkte först att det här var ett gemensamt problem för SEB och Nordea, men Danskes uttalande blev lite spiken i kistan för sentimentet den dagen.

Det har hänt tidigare att banker har gått ut och oombett dementerat problem, säger han. Det skedde till exempel i eftersvallet av finanskrisen.

– Men då är det ju ofta någon form av kris på bordet, vilket det ju inte var här. Så när Danske Bank gick ut fick marknaden plötsligt uppfattningen att det här faktiskt var ett problem för hela sektorn.

Kapitalkraven är oavsett vilket alldeles för hårda, menar Martin Schei Nilsen. Artificiella stresstester från före pandemin visade att bankerna skulle få enorma kreditförluster, särskilt på kommersiella fastigheter, om räntan steg från noll till 2 procent.

”Bör värderas högre”

Men verkligheten blev mycket hårdare än stresstestet, med en ränta som steg från noll till 4 procent på kort tid. Men den kris som tillsynsmyndigheterna såg framför sig materialiserade inte, konstaterar Martin Schei Nilsen.

– Räntorna har aldrig stigit så snabbt på så kort tid. Samtidigt var kreditspreadarna på obligationsmarknaden mycket höga, vilket gjorde det betydligt svårare för vissa företag att låna pengar där. Trots det blev det i princip inga kreditförluster i bankerna. Därför tror vi att kapitalkraven om fem år kommer att vara lägre, inte högre, än i dag, säger han och tillägger:

– En annan faktor här är att tillväxten i private equity och private credit är enligt vår mening en direkt följd av för stränga kapitalkrav i banksektorn. Problemet för tillsynsmyndigheterna är att risken då flyttas ut ur banksystemet och byggs upp utanför tillsynens ramar, och därför kan det vara mer ändamålsenligt att sänka kapitalkraven så att en större del av risken stannar inom det reglerade systemet.

Det gör samtidigt att värderingen egentligen borde vara högre för hela sektorn. Bankerna har visat att de inte är så cykliska som de en gång varit, menar han.

– Man har minskat sin exponering mot väldigt cykliska branscher som olja och gas, så i dag är man mer diversifierad och har bättre säkerheter, samtidigt som man har effektiviserat sina verksamheter. Samtidigt har hushållens skulder i förhållande till inkomsten sjunkit de senaste åren. Därför menar vi att bank i dag, allt annat lika, borde kunna värderas lite högre än tidigare.

Borde specifikt svenska banker värderas högre?

– Ja, det har funnits perioder då de har värderats betydligt högre. Men jag tror att värderingen alltid kommer att vara korrelerad med europeiska banker. Om marknaden börjar oroa sig för statsskulder och sådana saker som framför allt är EU-relaterade, men Norden är fortsatt stabilt, kan man tänka sig att europeiska investerare tycker att svenska, finska, norska och danska banker ser väldigt mycket bättre ut jämfört med övriga Europa. Då skulle de nordiska bankerna kunna handlas till en högre premie mot europeiska banker, säger han.

Följ ämne och taggar

Så har aktien gått på börsen

FinansmagasinetUnika analyser, intervjuer och reportage – från 225 kr/mån. Bli prenumerant
Nästa Artikel