Därför höjer storbankerna räntan – trots oförändrad styrränta

Vid det senaste räntebeskedet lät Riksbanken lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Även räntebanan – bankens prognos över hur de tror att styrräntan kommer att utveckla sig – lämnades oförändrad.

Samtidigt uteslöt riksbankschef Erik Thedéen inte att en ”serie av räntehöjningar” kan inledas redan i sommar. Han betonade också att den geopolitiska turbulensen i Mellanöstern har gjort det svårare att förutse vilken räntenivå som behövs.

Marknaden prisar in tre räntehöjningar från Riksbanken i år. Samtidigt har svenska obligationsräntor, både på två och fem års löptid, stigit – vilket har fått flera storbanker och bolåneaktörer att höja sina bundna bolåneräntor.

Lars Calmfors, professor emeritus på Stockholms universitet, ser dock att det finns en risk för att marknaden ”överskattar risken för räntehöjningar”.

– Det är större ökningar i marknadsräntorna än vad jag tycker är rimligt. Det är klart att med högre inflation så finns det en risk att räntepolitiken måste bli mer restriktiv, men det drar också ned efterfrågan i svensk ekonomi, säger han.

Storbankerna höjer rörliga räntan

De senaste dagarna har flera aktörer även börjat höja sina rörliga räntor. Swedbank, Nordea och Danske Bank har alla höjt sina tremånadersräntor med 15 punkter vardera. När Riksbanken senast sänkte styrräntan sänkte Danske Bank den rörliga bolåneräntan med 15 punkter medan Nordea och Swedbank sänkte med 20 punkter.

– Från bankernas sida så handlar mycket nu om att räkna på huruvida det här är varaktigt eller inte, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Samtidigt har Stibor – den korta marknadsräntan som till viss del styr bankernas upplåningskostnader – stigit sedan årsskiftet. Från 1,958 procent i slutet av förra året till nuvarande nivå på 2,186 procent.

– Stibor stiger på förväntningar och förväntningarna på Riksbanken har gått upp kraftigt sedan krigsutbrottet från att marknaden räknade med en räntesänkning, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Det innebär också att storbankerna har höjt mindre än Stibor har stigit sedan krigsutbrottet. Stiborräntan har stigit med över 25 punkter sedan krigsutbrottet.

– Det kan vara så att de gör samma bedömning som jag att marknadsräntorna har reagerat lite för mycket. Å andra sidan är bankerna helt flexibla med när de ändrar listräntorna så de kan anpassa sig snabbt, säger Lars Calmfors.

Han ser dagens läge som extra svårt att räkna på. Särskilt som en väntad kronförstärkning under året har övergått till en kronförsvagning i takt med att den amerikanska dollarn har stigit.

– En fallande krona drar upp inflationen samtidigt som en högre styrränta, allt annat lika, stärker kronan. Det är en ny sak som har tillkommit under den allra senaste tiden.

”Gissar att de kommer höja lite till”

Andreas Bergh, docent i nationalekonomi och verksam vid IFN, institutet för näringslivsforskning, är inte förvånad över att bankerna höjer den rörliga bolåneräntan för att förbättra sina marginaler.

– Jag gissar att de kommer höja lite till, men det är någorlunda bra konkurrens mellan olika aktörer där ingen vill höja mer än någon annan.

En expansiv finanspolitik med matmomssänkning, elprisstöd och sänkt drivmedelsskatt bidrar också, tror Andreas Bergh.

– Man tänker sig nog att hushållen har råd att ta lite högre räntor och bolåneinstituten vill ha en del av den kakan.