Anders Borg om LKAB-styrelsen: Mer gruvkompetens behövs

EFN har de senaste månaderna rapporterat om kritik mot att det finns för lite gruvkompetens i LKAB:s styrelse, ansvarig för tillsättningen av styrelseledamöter är ägaren svenska staten. Avgående vd Jan Moström hör till en av dem som gärna ser fler personer med gruverfarenhet i styrelsen.

– Jag tror att jag och ordföranden har en gemensam uppfattning i att det vore väldigt bra att få in mer gruvkompetens. Jag utgår ifrån att man från ägarhåll tittar på den frågan, sa Jan Moström i en stor intervju med EFN nyligen.

Nu får Jan Moström medhåll av LKAB:s ordförande Anders Borg.

– Det är klart att gruvkonstruktionskompetens, det kommer vi förmodligen behöva addera framåt, säger Anders Borg.

Han framhåller att LKAB “har en styrelse som har hög industriell kompetens” och att LKAB snart har en ny vd i form av Johan Menckel som rekryteras från investmentbolaget Latour.

Men han har ju ingen erfarenhet av gruvnäringen?

– Men av tung industri. Och Peter Richardsson kom in efter ett helt yrkesliv i gruvnäringen som ny gruvchef. Och vi har rekryterat Magnus Karlsson som CFO (finansdirektör) från Scania. Så jag tycker vi har en väldigt bra ledning för bolaget. Sen går vi delvis in i en ny fas.

– Vi står inför, låt oss säga 10 till 20 år då vi ska bygga nya gruvor. Att konstruera gruvor är en tung kompetens, det behöver vi förmodligen på sikt förstärka. Det beror på att vi inte byggt någon ny huvudnivå på över 20 år. Nu står vi inför att bygga två nya huvudnivåer och kanske två nya gruvor.

Behöver en företagsledning alltid ha stor erfarenhet av den specifika verksamheten? Det finns ju många höga chefer som rör sig mellan branscher och lyckas inom områden där de saknar erfarenhet?

– Jag tycker nog att LKAB har en absolut världsledande kompetens. När det gäller att driva gruvor på djup. När det gäller att göra det med järnmalm. Om man tittar på kostnader eller annat så är det svårt att se att det är någon som
är bättre.

LKAB skulle tillverka järnsvamp i Malmberget från och med 2026 och serva SSAB:s järnverk i Oxelösund med råvara. Men miljötillståndet är inte klart och något investeringsbeslut är inte fattat. Därmed hotas också leveransen till SSAB:s nya stålverk i Luleå, som enligt plan ska vara i drift 2030.

När kan järnsvampsleveransen komma igång?

– Förädlingsverket med vätgas, det återkommer vi till när projektet har kommit till det stadium där det är dags att ta ett beslut.

Hur stort är problemet med utdragna tillståndsprocesser?

– Det är väl klart att det svenska regelverket har två problem. Dels är det nivån på krav, dels är det hur de tillämpas. De flesta länder i Europa har någon typ av tillståndsmyndighet som tar hand om stora investeringar och samordnar de
olika myndigheterna som är involverade. Så att man kan få en prövning av miljötillstånd mot havsvillkor och biologisk mångfald. En samlad bedömning som också väger in sysselsättning, tillväxt och andra faktorer.

Vilka förbättringar föreslår du?

– Sverige har med den här väldigt splittrade myndighetsbilden, och dessutom med Mark- och miljödomstolen, fått en väldigt långsam process. Jag tror det skulle kunna vara en stor förbättring att tillämpa dagens regelverk, men att
göra det till en myndighet som är ansvarig för stora investeringar.